Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Johan Nordström
Exemplen härpå från Br. Besw. äro talrika. Så t. ex. v. 114
(C) foljern, v. 2QS törsten, v. 371 tår (A), Töar (B), Tor (N), v. 377 (B)
tårs, v. 321 (C) fördrifna, v. 416 (N) for, v. 457 (C) forsumma, v.
457 (N) förakta, v. 252 (A, N) försárgd, v. 137 (N) Brölloppet.
Rudhelius Br. P. v. 114 t. ex. fölgd’ (följde).
Dessa exempel torde heller icke vara främmande för
uppländskan1 — dock, så vidt jag kan finna, med undantag för Brölloppet.
III. Konsonanternas kvalitet.
1. För b har sdml. i en del fallp, t. ex. putell, pastyr (bestyr).
Från Br. Besw. har jag antecknat: v. 91 puldorna och v. 482
(B) Pastant (bastant).
2. Hvad beträffar d-ljudet är assimilation af nd till nn ett drag,
som skiljer Sdml. i söder och väster från dess nordliga och östliga
delar. Hos Rudhelius och i Br. Besw. förekommer i regel icke
assimilation. Det heter således i Br. Besw. t. ex. v. 301 trind, hos
Rudhelius, Br. F. v. 109 hunden, v. 294 åstundar, Fr. L. v. 4 kund’,
etc. Rosenhane däremot, från det inre af Södermanland, har t. ex.
trinna (fingrar), blunna, blinner•, binna.2
I Uppland assimileras åtminstone västerut nd i slutljud och äfven
österut på sina håll, t. ex. Vätö.3
I öfverensstämmelse med en del fall i nordliga och östra Sdml.
af d utan motsvarighet i riksspråket (delvis af hyperistisk natur)
anför jag från Br. Besw. v. 285 huushåld, v. 394 gyllende, Rudhelius
Br. F. v. 178 gienhåld, v. 195 sänder, Rudhelius Fr. L. v. 78
huuszhåld, Spegels gloss. har hushåll. I Uppland är Id väl
öfverallt assimileradt.4
1 Kruse, a. a. s. 542.
2 I detta sammanhang kan äfven nämnas motsättningen mellan
Stiernhielms Hinner, Kinner (Here. vv. 168, resp. 9, 65) och Br. Besw.rs Hind och
Kinder (vv. 24, 146, resp. 248).
3 Kruse, a. a. s. 539; Grip, a. a. s. 132; Schagerström, Vätömälet; Hesselman,
Sveamålen s. 9.
4 Hesselman, a. a. s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
