Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Johan Nordström
trakterna. Nu är språket i de till Södermanland hörande af dessa
trakter synnerligen likt de uppländska södra och östra trakternas. Att
vår författare dock icke varit därifrån intygas likväl på flera sätt.
Dels peka icke likheterna med uppsvenska mål till en och samma
trakt utan till flera olika, hvarvid uppstå ömsesidiga motsägelser.
Dels saknas också i vårt material många af uppländskans äfven
hos tidens riksspråksskribenter framträdande drag (den talrika
förekomsten af ä för gammalt T, diftongen ie för e, vissa typiskt
uppsvenska ord [jfr t. ex. Stiernhielms koxa, klackar, stiält o. a.]).1
Däremot samstämma iakttagelserna på ett förvånande följdriktigt
sätt med sörmländskan och koncentrera sig alldeles afgjordt till norra
och östra delarna af Södermanland, försåvidt icke möjligen de
språk-egendomligheter, som därför antecknats, under 1600-talet utmärkte
äfven andra delar af landskapet Till förmån för riktigheten af vårt
resultat talar dessutom obestridligen, att ett och annat götiskt
dialektdrag står att upptäcka (t. ex. supinerna war et v. 335 (A) och
ivunnet v. 496 (A), adj. och particip på -en gentemot det hos
Stiernhielm vanliga -in, ehuru dock detta senare väl var tämligen vanligt
skriftspråk), som är mindre tänkbart i uppländskt färgadt språk, men
däremot att vänta i Södermanland — som just var brytningspunkten
mellan götiskt och uppsvenskt mål.
Vi anteckna således, att författaren till Br. Besw. — liksom
Rudhelius — var sörmlänning och att bådas språk snarast peka på de
nordliga eller östliga delarna af Södermanland — snarast Södertörn.
Till konstaterandet af denna gemensamma språkliga miljö vill jag i
det följande foga andra identitetsbevis — nu närmast några
iakttagelser rörande en identisk lokal kultur.
2. Öfver hela Norden rådde nog i stort sedt en tämligen nära
öfverensstämmelse i afseende på bröllopssederna, som Troels Lund
utförligt skildrat i sitt bekanta arbete. Detta utesluter dock icke,
att bröllopen i de olika landskapen skilde sig från hvarandra i en
eller annan detalj, hvarigenom de erhöllo sin specifika karaktär.
En del af ceremonien kunde i en landsända vara mera framträdande
1 Jfr härom Hesselman på spridda ställen, t. ex. i Upland II, s. 506.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
