Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze 159
neske. Saa er Dejlighed ikke at forakte, naar Dyder ere derhos,
men er ikke Dyder hos Dejlighed, da er hun ikke meget værd."
Alldeles öfverensstämmande härmed är resonemanget i Br. F.
v. 157 ff.: Beröm dejeligheet wärd är om hon uthan brister
Funnes/ skam är och tagh en den man ryser at see på
Här måst man betänck att högen sin ifrån alt annat
Wänd och här bara ädela dygden noga beskoda
Hon ensam wäl tig uthan ann alt lätteli nöjer
Dock om annat gott der hoos är bör och inte föracktas.
Författaren till Br. Besw. klagar öfver de många, som fria blott
"effter fägring och ungdoms-färg/ samt guld-skrin och ägor",
hvilket låter som en genklang af Hemmingsens ord, att ungdomen icke
bryr sig om de goda råden utan "mere seer efter Pendinge og
Favr-hed; følger siden Fromhed hos, da tage det til Takke, men
Rigdom og Dejlighed agtes överallt."
Vårt försök att belysa våra dikters inbördes sammanhang genom
fixerandet af deras litteraturhistoriska ställning har således ledt till
konstaterandet af en slående identitet mellan författarnas
bildningsståndpunkt och intressen. Öfver alla tre dikterna hvilar något af
humanismens och reformationstidens anda. Med de modernare
litterära renässansströmningarna finnes knappast något samband.
Närmast skulle man kunna jämföra författarens till Br. Besw. ställning
i den svenska litteraturen med Fischarts i Tysklands.
4. Sedan vi i det föregående ha funnit ett samband i afseende
på innehållet mellan våra bröllopsdikter och vissa gemensamma
klassiska och nyare källor och i sammanhang därmed tecknat
hufvuddragen af den antaget gemensamma skaldens psykologiska
utvecklingsgång, hvarigenom vår identitetsteori ytterligare vunnit i
styrka, återstår nu att sammanföra den öfriga bevisning, som kan
finnas, i synnerhet under hänsyn till det mera formella i dikterna.
Därvidlag gäller det att noga fasthålla i minnet, att dessa ej äro
från samma tidpunkt, och att åtminstone En bepriseligh Bröllops
Fest och väl äfven FriareLycka äro att betrakta som ungdoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
