Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Noreen, En förbisedd dikt af Gunno Dahlstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Erik Noreen
ådagalägger i GK, KS och WB (jfr Lamm, a. a., s. 53 f.),
framträder äfven i SK 28 "Dhe qwäda om Kiämpar" etc. Nära
besläktadt härmed är det rentaf folkloristiska intresse för folklekar,
som vi finna i SK (jfr ofvan). Den skaldeindividualitet, som träder
oss till mötes i SK, öfverensstämmer också för öfrigt med
Dahlstiernas. Alla Dahlstiernas dikter äro tillfällighetsdikter, de två
mest betydande, KS och GK, patriotiska tillfällighetsdikter —
liksom SK. Märk äfven hans förkomna "Hiältequa".
I sin utmärkta undersökning Giöta Kiämpa-Wisa (Språk och
stil 7:20 ff.) påpekar Hesselman (s. 219) som en egendomlighet för
Dahlstiernas stil, att han försvenskar egennamn ur främmande
språk {stora Nogåhl, Päronå etc. GK, Stråtesund m. m. KS). I SK
möter oss detsamma: gamla Han-Stad ’Altranstädt’, Dyringa-Wald
’Thuringerwald’, för att inte tala om Påhla-Land Tolen’ och
Saxaland ’Sachsen’.
Rörande ordförrådet i öfrigt framhåller Hesselman s. 222 ff.
åtskilligt, som utan vidare kan tillämpas på SK, så t. ex. de för
västra Sverge karakteristiska orden Fiäll (SK 35) och Lijd (SK 41).
Vidare helare ’friare’, ett af Dahlstiernas älsklingsord (TH 27, 88,
169 [2 g.], KS, GK och SK 19, 20, 21l; detta eljest ej vanliga ord
anför Svenska akademiens ordbok i denna form endast från D. och
Duben 17222) och modder ’vid godt mod’ e. d. (GK, KS; SK 7);
modder är emellertid ej så sällsynt i tidens språk (se Dahlgren,
Glossarium öfver föråldrade och ovanliga ord och talesätt i svenska
språket). Andra för Dahlstierna typiska ord äro qwäda (KS 10,
37, 103, 127, 214, 215 [3 g.], 244, GK 114, WB [3 g.], TH; SK
28 [3 g.])3 och lalla ’sjunga vallvisor’4 GK 114: SK 35.
Af till formläran hörande egenheter i SK öfverensstämma
följande med Dahlstiernas språkbruk eller dalbomålet: wog SK 9 ’vägde’
(jfr wägde ib.): dalbom, vog; rogas SK 16: rogar KS 259; walle gå
SK 35 ’gå vall’: gå walle GK 91, dalbom, gå valle; Granan SK 38
1 KS och GK citeras efter strofer (jfr Hansellis upplaga), TH efter sidor.
2 Det förekommer i balladen »Herr Hjalmar», hvarom se ofvan.
3 Subst, qwaa ’dikt’ är också oerhördt vanligt hos D. (KS, TH, WB och jfr
det förlorade »Hiälteqwa»).
4 Jfr dalbomålets lålflja i samma betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
