Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 57
Gud verkligen är både allsmägtig och god." På teologiens ruiner
reser sig den fromma känslan: "Skulle ingen Theologi mer vara
möjlig, så står den heliga, odödliga Fromheten qvar: hon knäböjer
i andakt inför Herren sin Gud, den till hälften evigt Obegriplige,
den i sin dunkelhet Sköne."
Det manuskript, som "Utdrag af Protocollet" tillhör, är
dateradt 1826, och inre kriterier synas mig också tyda på ungefär
detta tillkomstdatum. Men det teologiska sällskap, där Almquist
tänker sig den diskussion föregå, i hvilken detta tal är ett inlägg,
är helt säkert MannaSamfund, och mycket tyder på, att han har i
tankarne ett i protokollen utförligt refereradt sammanträde d. 18
apr. 1818, då man diskuterade "det Ondas ursprung". Almquist
gaf här "utan att framställa något Verlds-System" en ortodox
swe-denborgsk förklaring af människans syndafall. Janne Hazelius
framställde en "principdualism" "i kontakt med gnostikernas Eonlära",
under det att Sturzenbecker förfäktade "en bar unism", förnekade
människans frihet och häfdade, att syndafallet ingick i Guds
världsplan. "Han sjelf vore således ursprunget till det bland oss så
kallade Onda." Den fjärde deltagaren i diskussionen, Anders Berg,
leddes af dessa tvänne motsatta ståndpunkter till "en ren Skepsis
öfver ämnet" och framställde följande frågor:
l:o. Att anse det Onda såsom en absolut utom Gud af sig sjelf beroende
Princip vore väl orimligt? — 2:o. Att antaga Kärlekens Gud sielf till sitt
Ursprung och Rot derföre, vore väl lika orimligt? — Hvad hade man då
annat att göra, om ej blunda?
Det är från alldeles samma utgångspunkt, som Almquist i sitt
"Protocoll" häfdar omöjligheten af att på förnuftets väg kunna
förena antagandet af Guds allmakt och allgodhet med det ondas
existens. Och i de obesvarbara frågor, som "gudahataren"
Björkegren riktar till Richard Furumo (Törnr. B. uppl. 1840, I s. 152),
återfinna vi ju nästan samma formulering:
Det, som vill hafva allt sålunda och på det sättet som det är, är
det dyrkansvärdt: Eller om det vill hafva det annorlunda, men icke
förmår, icke har kraft dertill, icke kan, är det då dyrkansvärdt? förmår du
fråga något mera?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>