Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Martin Lamm
han i "Den sansade kritiken" (s. 64) försvarar med den rent
swedenborgska satsen, åtti denna ståndpunkt leder sitt upphof ur ett
"himmelskt begär, att bevara (icke utöda) könskärleken mellan man
och qvinna i sjelfva sin renhet". Också Swedenborg anser ju
celibat med dylik motivering tillåtligt.
Under Det-går-anperioden utvecklar ju Almquist ett utförligt
socialt program för äktenskapet och speciellt för kvinnans ställning
däri. Det är naturligtvis i sina detaljer ej beroende af Swedenborg.
Men själfva grundteserna äro fortfarande desamma, och vid försvaret
af dem ansluter sig Almquist vida trognare än förut till Swedenborg
och upptager t. o. m. dennes speciella terminologi. Han talar om det
" adulteriska" och det "conjugiala" såsom de två motsatser, mellan
hvilka äktenskapen röra sig, han ger definitioner af kyskt och okyskt;
som fullkomligt stämma med Swedenborgs o. s. v. "Grundtanken
i det ursprungliga ’Det går an’", förklarar han i "Europeiska
missnöjets grunder" (imp. okt. III s. 22), "kan kortast uttryckas
på följande sätt: För att sedlighet och lycka (så väl inre, som yttre)
skall kunna ega rum i förhållandet mellan man och qvinna, fordras
oumgängligen, att hos dem inbördes måste finnas andlig kärlek till
hvarann." Det är ju intet annat än Swedenborgs tes, som i ännu
mer utpräglad form återkommer i första punkten af hans korta
redogörelse för sin ståndpunkt i äktenskapsfrågan i Monografien
(s. 93). Han framhåller där:
att intet förhållande emellan man och qvinna hvarken i sedligt afseende är
rent och äkta, ej heller i afseende på lycka, trefnad och yttre bestånd är
godt, derest icke emellan personerna andlig öfverensstämmelse och verklig
kärlek finnes. Utan att ock härigenom deras fysiska förening adlas, är
denna okysk, förnedrande, förstörisk för sinnets ädlare lyftning, och
neddragande själens värdighet och kraft.
Det är ej min mening att reducera Almquists program i
äktenskapsfrågan till en reproduktion af swedenborgska tankar. Det
är ju fullt tydligt, att nya motiv såväl af social som af etisk art
medverkat till skapande af detsamma. Men det har här endast
varit min uppgift att framhålla, att man ej kan förstå hans
utgångspunkt, om man lämnar Swedenborg ur räkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
