Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Martin Lamm
tydligt, att Almquists bekantskap med Schelling ej inskränker sig
härtill. Hans idéer förråda, att han äfven stiftat bekantskap
med,,, dennes utvecklade identitetssystem, sannolikt i "Darstellung
meines Systems", hvars matematiska metod af Almquist
efterbildats i hans stora, aldrig afslutade filosofiska afhandling från
början af 1820-talet, "Kärlekens Lag eller Guds system" (i de
Nels-sonska manuskripten i Nord. Mus.). Dessutom har han tydligen
läst det verk, hvaruti Schelling, närmast i anslutning till Böhme,
gör sin öfvergång till teosofien, "Untersuchungen über das Wesen
der menschlichen Freiheit". Visserligen nämner han först i ett
bref till Atterbom af år 1835 detta verk, men både hans dikter
och hans filosofiska afhandlingar från ungdomstiden synas mig visa,
att han redan nu känt det.
Att i detalj ingå på hvad Almquist lånat från Schelling är
omöjligt. Det är så omfattande, att en redogörelse härför skulle
nödga till en rekapitulation af en stor del af Schellings filosofi.
Lyckligtvis är detta också onödigt. Vid närmare undersökning
visar det sig, att inflytandet från Schelling i viss mån förblir
af formell art. Almquists hufvudintresse drages nämligen mot de
konkreta medel, som Schelling använder för att belysa sin
åskådning, och han upptager dem, utan att alltid så noga öfverväga,
om de passa ihop med hans egna grundidéer. Så t. ex. tillägnar
han sig Schellings algebraiska metod, hans potensförfarande och
hans ständiga begagnande af magneten med dess båda poler och
dess indifferenspunkt som jämförelsematerial för att belysa
förhållandet mellan natur och ande, subjektivt och objektivt. Däraf det
ständiga talet om A-pol och B-pol i Almquists filosofiska
resonnemang från denna tid, dubbelt förbryllande, därför att det ofta
användes för att täcka rent swedenborgska tankegångar. Almquist har
nämligen, liksom de flesta nyromantiker, öppet öga för likheterna
mellan Swedenborgs lära och identitetsfilosofien — en ganska
naturlig följd af bådas gemensamma utgångspunkt i nyplatonismen — och har
därför intet som hälst betänkande att kontaminera de båda lärorna.1
1 Hur fullkomligt de båda åskådningarna smält samman för Almquist,
ser man kanske bäst af ett uttalande i ett bref till J. A. Hazelius af den 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
