Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Martin Lamm
öfversikt ej blott därför att den visar, hur starkt beroende af
Swedenborgs synpunkter Almquist fortfarande är, utan framförallt
därför att den i olika gestalter återkommer i hans verk från denna
tid och senare. Almquist antog nämligen — också här i
samstämmighet med Swedenborg — att hvarje enskild människa skulle
genomgå samma utvecklingsgång som hela mänskligheten. "Såvida
hela menniskoslägtet", förklarar han i Manhemsboken (s. 70), "kan
ses såsom en enhet, måste derinnom samma phænomener uppstå, som
föregå hos den enskildta menniskan." Det är också därför han i
sina bref till vännerna talar om en "noachistisk" och en
"hebrais-tisk" period i sitt lif.
Sist i raden af Almquists filosofiska skrifter från denna period
har jag placerat Manhemsförslaget, då det i den form det fått i
hans 1820 utgifna "Handlingar" ej blott upptagit hufvudtankarne
från "Om det Hela" och "Historiens Idéer", utan dessutom betecknar
en senare fas i utvecklingen af hans åskådning. Då vi ej känna
förslaget i dess ursprungliga form, är det naturligtvis ganska svårt att
närmare bestämma hvad som tillkommit. Dock är det tydligt, att en
del detaljer, såsom uppslaget att låta den första graden förhålla
sig till den andra som A-pol till B-pol och den tredje bilda deras
"æqvator", gifvetvis sammanhänga med hans ofvan berörda från
Schelling lånade polariseringsmetod. Också de försök som ständigt
göras att frampressa identitetsförhållanden äro naturligtvis af färskt
datum. Intressantare är att iakttaga hans sträfvan att tillämpa
periodsystemet från "Historiens Idéer". De nio grader, som förbundet äger,
äro nämligen här sammanförda i fyra "idéens perioder", hvilka vid
närmare undersökning visa sig motsvara — eller åtminstone afse
att motsvara — de fyra sista perioderna i "Historiens Idéer". Den
första perioden därstädes, urtiden, barnets oskuldsperiod, förutsättes
nämligen vara förfluten, när medlemmarne inträda i
Manhemsför-bundet, och beskrifves utförligt i inledningen, (s. 12 ff.)
Den första graden skall därför symbolisera natten, grafven,
döden, d. v. s. människan i det tillstånd, då hon förlorat sambandet
med det gudomliga. Medlemmen, som behandlas såsom en förtappad,
bör här förvärfva den insikten, "att den omgifvande samtidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
