Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mött, förklädd till krigare. De antydda himlascenerna skola
naturligtvis komma till sist; i dem förenas antagligen Lumo och hans
älskade på nytt. Också andra par, som i de utförda sångerna af
grymma öden skilts från hvarandra, komma säkerligen där att
återförenas. Man har alltså, antager jag, rätt att tänka sig dessa
himlascener med ungefär samma innehåll som Murnis.
Jag skulle emellertid mycket misstaga mig, om ej Almquist
haft för afsikt att i den återblick öfver hela styckets plan, som han
i en not utlofvar såsom afslutning, äfven ge en symbolisk tolkning
af de tre klenodernas återvinnande. Visserligen få ofta hjältarne i
folksagan i uppdrag att återeröfra klenoder af liknande
beskaffenhet, och i Wielands Idris är ju titelhjälten utrustad med ett
diamantsvärd med ungefär samma egenskaper som Lumos Gunasol.
Men redan den omständigheten, att hästen uttryckligen betecknas
såsom hvit, ger oss en anledning att söka Almquists inspiration på
annat håll. Jag menar i apokalypsens skildring af ryttaren på den
hvita hästen, som bär en krona på sitt hufvud och ett tveeggadt
svärd i sin hand, hvarmed han nedslår vilddjuret och hedningarne.
Det är han, som fullkomnar den stora världsstriden, kufvar satan
och inför tusenårsriket. Enligt de vanligen gängse förklaringarna
var denna ryttare Kristus. Swedenborg, som ej trodde på Kristi
personliga återkomst, uttolkade dessa passager så, att de endast
inneburo öppnandet af ordets inre mening, hvilket skett genom hans
egen bibeltolkning. Som bekant förklaras ju i apokalypsen, att
ryttaren, hvars kläder äro doppade i blod, bär namnet logos. Den
hvita hästen betyder förståendet af sanningen. Åt förklaringen
af denna symbol har Swedenborg som bekant ägnat en särskild
afhandling, De Equo Albo, och i sina öfriga skrifter återkommer han
ofta därtill. Att Almquist var förtrogen med denna förklaring är
ju själfklart; det visas för öfrigt direkt af det symboliska sätt,
hvarpå han låter hästar uppträda i Murnis. Den fruktansvärda strid,
under hvilken han till sist låter sin hjälte sticka ned sin egen älskade,
skall kanske illustrera apokalypsens ord om att ryttarens kläder
äro doppade i blod. Uppfattad på detta sätt skulle Karmola ej
besjunga något mindre än "Herrens andra ankomst", d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
