Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Martin Lamm
sköna dotter, kärleksgudinnan Freja, försmäkta i evig vinter. Det
skildras t. o. m. i detaljer alldeles på samma sätt som Arcturas
slott i Almquists saga. Men också hos Novalis väntar isslottet på
sin befriare. Den sköne främlingen skall en gång komma, och land
och haf skola töa bort i kärleksglöd. Då skall Arcturs maka
Sophie, den eviga visheten, bli alla hjärtans behärskarinna. Det är
poesien, "Fabel", som till sist löser trolldomen och återför
guldåldern.
Något liknande tyckes ju grundtanken i Almquists saga ha varit.
Det förefaller emellertid närmast; som om det hos honom varit
reflexionen, det kalla förståndet, som kommit världen att förfrysa
till ett isslott, och som om det vore genom den verksamma
kärleken den kan frälsas därur. Arctura skall väl då representera
tanken, som bundits i köld, sedan den genom reflexionen skilts från
känslan, och som först sedan denna pånyttfödts och bestått sitt
prof, skall kunna återvinna föreningen.
Det har synts mig lämpligt att i samband med de symboliska
sagorna också behandla Almquists roman Cypressen, som förefaller
vara ungefär från samma tid1 och i förklädt själf biografisk form
behandlar ungefär samma problem, som vi mött i Rosaura. Jag
kommer nämligen vid min behandling hufvudsakligen att fästa mig
vid den del af verket, där Sigfrid uppträder, och ej närmare ingå
på den yttre formen, som ju tillräckligt analyserats af föregående
forskare. Den är ju ett — i det hela misslyckadt — försök att
genom sammanflickande af folksagor åstadkomma en sorts roman.
Sitt poetiska liksom sitt biografiska värde äger verket
uteslutande genom berättelsen om Sigfrids öden, en symbolisk framställning
1 För denna datering synas mig — utom innehållets öfverensstämmelse
med verken från denna tid — också ett par detaljer tala. Sålunda är
konceptet försedt med en not af »Corydon, Herde och Litteratör», samma
signatur, som A. begagnat i en not till originalupplagan af Amorina. Ang.
handlingens förläggande till år 1421 se nedan s. 164. Verket finnes f. ö. omnämndt
på en lös lapp i de Nelssonska samlingarna, hvilken jag af andra skäl måste
datera till tiden omkring 1824.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
