Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren 83
Men Axel förutsätter Vikingabalk äfven däruti, att samma
bud, som i Vikingabalk blott omnämnas, i Axel spela en
fullständigt afgörande roll, i det den s. k. celibatslagen framkallar hela
konflikten.
Nu har Sylwan med utgångspunkt från att Halfs kämpar
upptages på det ofvan citerade manuskriptet också kommit till det
resultatet, att en del af Vikingabalk är äldre än man förut trott.
Warburg har dock icke i nya upplagan af 111. sv. litteraturhistoria
ansett sig böra öfvergifva den gamla ståndpunkten.
Utredningen här synes dock bestyrka, att Sylwan i hufvudsak
har rätt. Naturligast är väl alltså att anse, att förra delen af
Vikingabalk är affattad kort efter nedskrifvandet af antecknijigarna
på det i början omnämnda bladet, dock först efter det Tegnér
bestämt sig för att behandla Frithiofs saga.1 Att man har rätt att
på detta sätt uppdela dikten i tvenne afdelningar, har visats af
Sylwan genom en metrisk analys. Den förra delen (de elfva första
stroferna) må här som hos Sylwan kallas A, den senare (de tretton
följande) B. Det är då först och främst klart, att delen B måste
vara skrifven långt senare. Där skildras nämligen, huru Frithiof
kommer till Grekland, hvarvid han utbrister (18:e strofen):
Här vi skulle lia bott, här är ö, här är lund,
här är templet, min fader beskref;
det var hit, det var hit, jag den älskade bjöd
men den hårda i Norden förblef.
1 Klart är ju, att Tegnér vid nedskrifvandet af anteckningarna tänkt i en
själfständig romans behandla Halfs kämpar, vilken väl således äfven skulle
omfattat en skildring af, huru den berömde sjökonungen och hans »reckar»
innebrändes af Halfs styffader Asmund. Omöjligt vore det ju ej heller, att
en sådan romans skrifvits, af hvilken sedan vikingareglerna upptagits som
bud för Frithiofs kämpar. På samma sätt var väl ursprungligen Jätten Finn
ett själfständigt poem, som sedan ingick i Gerda. Naturligare är väl dock att
anse den poetiska behandlingen af Halfs regler vara verkställd direkt för
Frithiofs saga, hvilken skalden började kort efter den tid, till hvilken det
ofta omtalade manuskriptet förlagts. Härför talar också, att i den isländska
Frithiofssagan finns en uppgift, hvarpå en af reglerna i Vikingabalk tycks
bygga. Det heter nämligen: »Han drap elakt folk och grymme vikingar, men
bönder och köpmän lät han vara i fred», hvilket öfverensstämmer med
strofen »Seglar krämare fram, må du skydda hans skepp» ete. Uppslaget till
denna kan han dock äfven ha fått af Geijers Vikingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>