Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Tegnér och Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér och Ossian
153
fram. — Mera i allmänhet kan man säga, att föreställningen om
Beles och Thorstens skuggor i nattligt samspråk på grafhögarna
eller Frithiofs önskan (i första sången) att få dö, "begråten af en
trogen mö", har Ossiansk stämning.
Att minnena från Ossian spelat en viss roll i Tegnérs hela
fantasilif är lätt att styrka med exempel, som icke kunna hänföras
hvarken till de sentimentalt-elegiska eller krigiska ämnesgrupperna.
I Asatiden tecknar han bl. a. en idealbild af den nordiske skalden;
det är väsentligen den Schillerska åskådningen af diktarens
uppgift som han återger. Det heter där:
Han reste stenen med runor pà kämpens mull,
för nordisk hjelte han spridde i Valhalla festen.
Det egendomliga uttrycket "spridde festen" är en Ossian-reminiscens;
otaliga gånger heter det där: "the feast of shells is spread" (11:60),
athere the noble Cathulla spreads the feast of shells" (II: 61), "the
feast is spread around" (II: 67), "the feast of shells is spread"
(II: 75) — alla exemplen äro hämtade från Carric-thura, men de
skulle kunna samlas lika ymnigt från hvilket som helst af de
Ossianska poemen. Betydelsen i uttrycket är icke fullt klar. Knös
synes i den af honom sammanställda öfversättningen i början ha
varit osäker om hvad som menas med "the shells" och har därför
dels brukat obestämda vändningar, dels låtit skiftande tolkningar
inflyta. (I Carric-thura öfversättes "shells" med "harpor" på
flera ställen, se I: 69, 70.) Men efter hand har hans mening
stadgat sig, att "the shells" voro de skäl eller snäckor, hvari
maten och drycken bjödos kring vid de festliga lagen, och denna
mening sätter sedan sin prägel på öfversättningen och
framställes äfven direkt i en förklarande not (II: 26). Tegnér har
emellertid sannolikt haft en annan uppfattning. Han synes ha
förstått "the shells" som ett namn på harporna; det är ett
språkbruk, som förekommer i både äldre, samtida och senare engelsk
poesi, och som har sin förklaring i en rätt spridd föreställning, att
ett sköldpaddskal varit den första lyran eller harpan.1 Det fin-
1 Se Murrays Dictopnary.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
