Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Tegnér och Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér ocb Ossian 159
— så är det den traditionella bilden af den skotske barden, söm
föresväfvar honom; och när han talar om Nordens och Söderns
poesi, så ansluter han sig mycket nära till Herders syn i Homer
und Ossian:
Ej form, ej färg är stängd ur sångens gille,
en regel smaken har, åen heter snille,
mångsidig regel uti dikten spord,
och rum är der för Söder och för Nord.
Redan i Svanen och fjälltrasten (1812) hade han, midt under den
litterära stridens första vapengny, velat medla på samma sätt:
Söderns toner äro milda,
mina — dem Lar Norden födt.
Andra stjernor hos oss flamma,
andra känslor och begär.
Kan väl sången bli den samma,
när dess ämne ombytt är?
Låt oss allt slags skönhet älska:
låt den nordiska också
ha sitt värde, fast det välska
kanske högre skattas må.
Mät ej himlen på den trånga
falska skalan af ditt vett!
Konstens former äro många,
fast dess väsende är ett.
Hela betraktelsesättet har ett drag af enkel pragmatism, utan
något öfvermätt af reflexion och estetiskt hårklyfveri — det har
sin rot i en omedelbar och oöfverlagd empiri.
Till och med när Tegnér i Sångmön och Drömmen gjorde den
romantiska mystiken större medgifvanden än hvad han i allmänhet
var hågad för, kan man urskilja de Ossianska intrycken. Onars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
