Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur gamla anteckningar 245
acktig, begge per Empherismum. 3. Nätt om sitt. 4. Knapp.1 5. NisTc. 6. Karg
el. Karig af Kära. 7. Girig den som fikar effter mera, af det gamla ordet
gira desiderare. 8. Snål är ännu mer och 9. Sniken är det högsta. Lägger
man nu härtill de många talesätt och ordspråk om hwilka jag länger fram
i detta kapitel will egenteligen tala, lärer man alt mer med nöje märka, att
Swenskan aldeles ej är beswärad med den fattigdom, hwarföre hon af många
med oskäl beskylles. Ordspråken och talesätten äro t. ex. 1. weta wända
penningen. 2. draga åt sig. 3. icke lägga sju sillar på ett fat. 4. wara
om sig. 5. icke gifwa gångkläderna ifrån sig. 6. klå och få ihop. 7. ligga
som draken på gullet. Widare interficere et occidere heter hos oss dräpa,
döda, aflifiva, slå ihjäl, mörda, förgöra, taga af däga, hafwa lifwetafen,
taga lifwet af någen, afhända lifwet etc. jämför Arnells Disp. De Pærog.
Linguæ Svec. p. 102 och Lagerlöfs [ej utskrifvetj.
Negotia ivärf, ärende, mål, saker, syslor, handtering2 etc. Sufficit
det är nog, det spisar, räcker till, förslår, hinner, är tillfyllest, lagom.
Pulsare slå, bulta, klappa, piska, stöta, dänga. Sinrikheten (Emphasis)
af alla dessa anförda orden, kan man finna, om man gör sig möda att tänka
därpå och att märka huru litet det går an att byta om dessa orden
annorlunda än meningen tillåter t. ex. jag kan ej säga dänga kläder, klockan
piskar fem, klappa en skälm, slå en flicka på kinden, stöta på fönstret,
bulta peppar; utan att antingen göra mig sjelf till åtlöje, eller mitt tal så
otydeligt att ingen kan förstå min mening.
b). Däruti att då wi ega många Ord af sådan beskaffenhet, som nu
omtalt är, andra språk då allenast hafwa ett enda, som swarar där emot
t. ex. de romare woro så fatige att de i äldre tider med det ena ordet
reus beteknade både kärande och swarande, då wi däremot på det förra
hafwe nio särskilda ord såsom kärande, sökande, lagsökande, saksökande,
tilltalande, sakgiwande, sakwäldiger, klagande, målsegande, jämför Loco.
ant. p. et Arnells cit. loc. Fransoserne bruka det enda ordet Couper till
många särskilda ting, då wi likwäl däremot hafwa ett ord för hwarje
bemärkelse: skära bröd, tälja stickor, klippa mea en sax, kärf wa toback, slå hö,
hugga af stocken. Cfr. quæ supra dictum.
Latiner och Fransoser [hafwa] ett ord tremere, trembler på Swenska
skälfwer
runkar
darrar
dalrar
gungar
1 [I marginalen har ock antecknats:] njugg.
2 [I marginalen:] förrättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
