Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur gamla anteckningar 249
skrifter ganska inwicklad finner; men det är då antingen dens egen skuld,
som skrifwer, eller ett inritadt missbruk han följer: liksom jag wille säga:
1. Jag har lärt henna att elska 2. Jag har lärt att elska henna, 1. Je
l’ai appris à aimer. 2. J’ai appris à Fauner, således bytes meningen ofta.1
Herr Holberg säger uti sina anmärkningar öfwer sitt eget Stafnings-sätt:
att man bör ej med Tyskarne sätta tre till fyra ord emellan adjectivum
och substantivum samt verbum wid ändan, hwarigenom Dispositionen göres
onaturlig, wagnen går för hästarne, så till sägande, och språket blir
otyde-ligt. När jag är det Franska och Tyska språket lika mägtig, säger han
widare, kan jag en gång så snart läsa en Fransk bok, hwarest Dispositionen
är naturlig, som en Tysk, uti hwilken göres sådane kroksprång i stylen, att
jag intet kan fatta något af en period, för än jag kommer till slutet, då
jag ofta glömt begynnelsen.
4). Om det är en förmåhn, att orden bestå af få stafwelser, så har
wäl swenskan företräde för alla nu bekanta språk. Att det är förmåhn
bewiser Lamy uti sin Khetorica sid. 27 där han talar om enstafwiga ord
sägande : la Nature pörte cette simplicité. Plus le discour est court, il repond
mieux à 1’ardeur que nous avons de dire vite ce que nous pensons etc.
Lorsque les Langues ont commencé à se corrompre les möts se sont pour
1’ordinaire allongés etc.
Större delen af wåra 1 Nomina både Substantiva och Adjectiva äro
enstafwiga såsom af a) djurs namn häst, ko, lamm, får, get, tupp, hök,
hund, fisk, mört, gös, elg etc. b) Färgors röd, swårt, hwit, blå, gul, grå,
black etc. c) Utensilia domus eller så kallade husgeråd: bord, stol, dör,
glugg, hus, plog, harf, gård, gålf, walt ete. d) årstider höst, wår, år; de
gamle skrefwo somr, sumr för sommar och wintr eller wetr för winter e)
människans kroppsdelar, hals, fingr, ben, knä, nagl etc. 2. Wåra Pronomina
t. ex. jag, du, han, wi etc. 3. en myckenhet af verbis äro äfwen
enstafwiga, dö, stå, tro, se, le, gå etc. Fast de mesta rätteligen eljest äro
twå-stafwiga i synnerhet alla verba regularia et simplicia elska, höra, gråta,
dåra, leka etc. 4. Alla adverUa såsom här, dit, snart, straxt etc. 5. Con-
1 [I marginalen:] Prof af en lätt och behagelig swenska:
Det hafwer Kongl. Kätten i anseende till Jan Månssons d. 4. jan. förl.
år inkomna besvär öfwer Hans Andersson i Tranmyran för det han ohemult
angripit och förfördelat Enkan Hustru Brita Hansdotter bemälte Jan
Månssons syster samt af eget bewag och på egen hand wågat sig panta henne,
såsom ock åfwanbem:te Enkas i anledning däraf gjorde Förklaring om brist
på tillgång af erkläckelig utkomst samt dess ansökning, däri hon anhåller,
att hon i den henne oförnekel. tillständiga besittningsrätten af gården N. N.
må orubbad blifwa bibehållen och af bem:te Hans Andersson njuta skadestånds
ersättning, för godt funnit och eraktat att ingendera af dem ete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
