Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Henrik Schück
Här ofvanföre hafve vi set, att språkets rikhet består uti
tillräcke-ligt ordaförråd, det är, att det äger särskilde ord ock talesätt för hvart
begrep, hvar sak ock saks beskaffenhet eller åtskilnad, som
förekommer. Bar. Leuhusen har visat det samma, ock det, redan (under Lit.
Lit. A. ock B.) med exempel bevisat. Vederspelet häraf är, att et språk
måste utmärka många begrep med enahanda ord eller talesätt. Korteligen:
såsom samtydige ord visa et språks rikedom, så röja ock de mångtydige
(homonyma) dess armod. När derföre h:r Baronen vidare (under Lit. C.)
prisar Svenskan för Rik »deruti, att hon äger ord, med hvilka mann känn
uttrycka åtskillige tings ock förrättningars många ock särskilda
bemärkelser, m. m.:» Så kunde nogon tycka, härutinnan vara begången en icke
otydelig gen-saga (contradictio); Ty att detta ju ljusligen synes vara månge
tings utmärkande med enahanda ord: tvärt emot det begrep om språkets
rikedom, som före stadgat är. De bifogade exempel, såsom af slå, falla,
m. fl. ock i synnerhet af de upnämde fyra bemärkelser på slå öfver, ock
femb d:o på slå ut, gifva mycken styrka åt detta inkast.
Menn å Baronens vägnar motar jag det samma genast; Först: med
en åtskilnads görande (distinguendo) imellan äga ock bruka, å ena sidan,
ock omtränga att bruka å den andra. Att Svenskan ej är stadd i detta
senare fallet, är vitterligt, skönjes ock deraf, att alla de af Auctor
an-dragne ords ock ordalags flertydigheter (homonymiae) kunna med andre
gode Svenske ord ock ordalag (phrases) omväxlas; som han ock sjelf vid
en stor hop visat. Han har ock förutset et sådant inkast, ock derföre vid
slutet af detta stycke upräknat snart et halft tjog samtydige ordlag på det
ena, falla uti synd.
Till det andra angifves här ej mångtydigheten af Svenskans ord,
blötte ock enstaka; icke eller af hennes ordelag, enahanda ock sig like;
utan af ord, som föga ombyta bemärkelsen vidare, än »allt efter som mann
sätter andra ord dertill, ock offta all enast byter om et ringa småord
(particul).» Såsom ses uti slå, slå af, slå öfver, slå ut, med de flere, som
Bar. Leuhusen härvid andragit ock förklarat. I mit sinne tjenar här att
tilläggas, hurusom slike ord äfven blifva mångtydige effter deras egne
åtskillige skäpnader, såsom, då de äro activa, (värkeord), eller passiva,
(lideord), neutra, (medianord), eller deponentia. (lidlikeord), personalia,
(hjone-lige- eller hjonegerdsord), reciproca, (inbördsord), impersonalia, (dödvidaord,
dödgerdsord), med flere omständigheter, som torde uptäckas kunna. Tagom
till ex: det ordet draga, dragas, (act: pass:) trahere, trahij, draga, (neut:)
toga, resa, fara, proficisci; dragas, (depon:) laborare, plågas, hafva, såsom
med en sjukdom ete; det drager, (impers:), ventus perflat; det drager, (d:o),
t: ex: ansenligt eller föga, permagni s: parvi constat, sumtuosum est, det
kostar, känner på pungen, är kostsamt, faller dyrt; dragas, (recipr.) täfla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
