Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 Henrik Schück
Ho skulle af orden tropus, deponens, gerundium, supinum etc. kunna intaga
hvad de bemärka skola. Jag kunde med mång exempel visa, att Svenska
konstord merendels kunna gå närmare intill saken, än både de Grekiske
ock Latinske. Jag påminner vidare, att ej et sådant ords nyhet bör
förkastas, för dy den tyckes stöta de ofta otidigt orne öronen. Litet bruk gör
ordet snart bekänt med desse sjelfveldige, menn lättbevekelige domare.
Sådant händer vid nye konstords antagande i alle språk. Månne de månge
ord, vare lärde haft nödigt att tillvärka ock sätta halt i, klinga väl i
Latinske ock Grekiske öron? Yisserliga icke. De lärde erkännat, kalla dem
barbariske, ock bruka dem icke dess mindre. Latinerne sjelfve, om de vore
till, skulle snart få lof gifva dem fullkommen borgarerätt. Detta äge vi,
såsom uti et lefvande språk, att göra, när det tarfvas, ock ordet är likligt.
Jag erinrar mig, att et kvickt hufvud, för en tid sedan, uti et samspråk,
öfver et nysmidt Svenskt ord, sade till de närvarande, att det redan föreföll
dem mindre främmande, sedan de på -} time, nogre gånger nämt det.
8). Bar. Leuhusen utförer i det åttonde stycket, att Svenskan är
»full af sådane talesätt (phrases), som äro betydande ock äga mycken vigt,
korte ock tydelige etc.» Han visar härvid först, med åtskillige gode
exempel, huru betydlige ock tillämpelige ordalag Svenskan äger; sedan
andrager han nogre exempel, af Svenskans rikedom på samtyda talesätt. Bägge
delarne äro ofvanföre vidrörde: det ena, uti l:a stycket ock 3:e
afdelningen (c), derest visas svenskans rikhet uti ord, som i sammanställning med
andre ord kunna uttrycka åtskillga tings etc: bemärkelser, så ock till en del
uti 3:e stycket, der som äfven om Svenske ords ock ordsätts korthet,
tydlighet ock tillämpelighet röres. Det andra, uti l:a stycket, första afdeln: (a)
hvarest vårt språks ymnighet på samtyda ordlag med exempel visas. Som
derföre vid detta stycket ej synes vara nogot, att antingen bestrida, eller
vidare bevisa: så gå vi hasteligen deröfver, till det fölgande.
9). Här visar B. Leuhusen, huruledes Svenskan är »manlig, alvarsam,
hög ock behagelig». Et språks manlighet består dels uti utmäle, dels uti
styl ock skrifart. Att ej månge stafvelser, som äro utan ton, få stå
tillsamman; att utspråket är stadigt, ock fritt fra de fel, B. Leuhusen i 6:e
stycket upräknar, ete, det gör den förra slags manligheten. Menn den
senare, som B. Leuhusen här handlar om, är i mitt sinne mera folkets än
språkets egenskap, ock åtminstone förhåller sig efter de ämnen folket mest
skrifvit uti. Hos vare förfäder bedrefvos ej annat än manliga gerningar,
ock annat hade de ej att skrifva om. Yekligheter, smickran ock den oss
mycket hjertnupna kärleken, voro hos dem obekände. Menn när desse
utländingar flyttade hit in, förde de ock med sig de länders språk, som de
kommo ifrån. Dem behöllo de till sitt bruk, ock den allvarsama Svenskan
slapp att betjena dem. Hon blef ej så mycket vårdad. Hennes orenlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
