Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson, Mot »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot »Lycksalighetens ö» 61
breder sig öfver natur och människor och med osvikliga
associationer förbinder sig med alla tillvarons för honom mest positiva,
mest innerliga förhållanden. Då Dalbon i hyddan vid sin makas
sida betraktar barnen leka på den gröna platsen framför dörren,
känner han, huru
hvarje ögonblick är nog, att rymma
En himmel inom blinken af sitt Nu.
och då Àstolf ser Malvina med hennes lilla barn på armen, fäller
han de sköna orden om "det ljuft oändliga i lifvets inskränkthet".
Det är den definitiva formeln för hela denna atterbomska stämning,
då den i tacksam och rörd lycka skådar det jordiska som en afglans
af det himmelska.
I "Johannes-masken" har samma idéinnehåll, samma lifskänsla
gjutits in i formen af en berättelse. Dikten, en legend om den
evangelist som var Atterbom särskildt kär och tillika hans första
bidrag till en genre, hvilken i de poetiska kalendrarna från dessa
år blir mer och mer framträdande, har af skalden i hans samlade
dikter daterats till 1816 och, i en försvagad omarbetning, infogats
i cykeln "Amalia-minnen". Möjligt är ju, att den äfven tillkommit
detta år och på något sätt förknippar sig med Amalia von Helvig,
men man har starka skäl att vara misstänksam mot Atterboms
dateringar, och i hvarje fall utgör den ett troget uttryck för hvad som
en dominerande stämning rörde sig hos skalden just vid den tid, då
den offentliggjordes: i alla händelser bör, om dikten verkligen är
tidigare, den ursprungliga affattningen ha modifierats. Huruvida
"Johannes-masken" är en själfständig skapelse torde likaledes vara
mycket osäkert: åtminstone har en legend om detta ämne diktats
af Helmine von Chezy, en af de romantikens skaldinnor, hvars
bekantskap Atterbom gjorde under sin tyska resa, och kanske har
hennes poem, något som jag ej varit i tillfälle att undersöka, bildat
underlaget för Atterboms dock starkt personliga behandling af
motivet.1 Legenden, som förtäljer huru lysmasken, Johannesmasken,
1 Se Paul Merker: Studien zur neuhochdeutschen Legendendichtung, Leipzig
1906, sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
