Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Sven Cederblad
Oehlenschlägers dikter bottna ej som Novalis’ i en med lefvande
tro omfattad mystisk världsåskådning. Oehlenschläger var ju ej
mystiker. I Böhmes skrifter, som på Nov alis verkade som en
uppenbarelse, "bläddrade" han (Erindringer, Kbhn 1850, III: sid. 53).
Af det hemlighetsfulla ljusdunkel, som hvilar öfver Novalis’ dikter,
märkes intet i Oehlenschlägers friska och klart solbelysta
naturbilder.
Hos Stagnelius öfverväger än den mystiska, om Novalis
påminnande uppfattningen, än den Oehlenschlägerska, mytiska.
Äfven i Stagnelii dikt träffar man samma Herderska ljusteori som
hos Novalis och samma panteistiska åskådning af kärleken som
världssjälen. Och sammanhanget mellan dessa åskådningar och hans
mystiska Kristusuppfattning ligger mycket klart. I Stagnelii fria
efterbildning efter Schiller, Kärlekens triumf (I: 377),1 äro
kärlekens uppenbarelseformer alldeles desamma som Kristi i dikten
Längtan (II: 199). Och dikten Suckan ur stoftet (II: 132) skildrar
Kristi uppenbarelse i världen analogt med ljusets i Elden (II: 112).
Den tid, under hvilken Stagnelius utbildar sin panteistiska
Kristusuppfattning, måste ha varit åren 1817—1821, sålunda
samtidigt med att hans lifsåskådning på alla andra punkter blir
mystisk teosofi. En af de dikter, där inflytandet från Oehlenschlägers
Jesu Christi gientagne lif är fullt tydligt, Vårsång (I: 41) är
daterad 1817, och fullt utbildad träffas hans Kristuspanteism i flera
dikter i den i början af år 1821 utgifna diktsamlingen Liljor i
Saron.
Den nyssnämnda dikten Vårsång bär alla spår af att vara den
äldsta af ifrågavarande slag. Den har tydliga beröringspunkter
med dikten Skaldekonsten (I: 269) i fråga om meter, stämning och
innehåll. Skaldekonsten skildrar, huru för skaldens blick "den
stela naturen" blir besjälad och fylld af lefvande väsen. Det
heter där:
1 Alla Stag ne Ii usc i tat äro hämtade ur Samlade skrifter af Erik Johan
Stagnelius, utg. af Fredrik Böök (Svenska förf utg. af Svenska
Vitterhetssamfundet III). Sthm 1911—1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
