Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Sven Cederblad
Denne strålande yngling betecknar, som Böök säger i sin
kommentar (V: 260), växtligheten.
Trots den öfverlägset säkra formgifningen verka dessa dikter
dock ej omedelbart vinnande på ett modernt sinne.
Uppfattnings-sättet synes en främmande, den ständiga dubbelmeningen är nästan
irriterande, än skymtar för ögat en naturbild, än en bild ur den
heliga historien, och af denna oupphörliga bildväxling kan man ej
odeladt njuta, när uppmärksamheten måste hållas tröttande spänd
på den dybbla tydningen. För en romantiker, som lefvat sig in i
föreställningen om den yttre världen sora en symbolisk afspegling
af den högre andliga, var gifvetvis ej en sådan dualism i
betraktelsesättet så skarpt framträdande, men det synes dock, som om äfven
för skalden den ena bilden stundom utträngde den andra ur
blickfältet, hvilket meddelar sig till läsaren.
Böök har i sin kommentar belyst den litterära bakgrunden till
Stagnelii egendomliga åskådning genom att här som annorstädes
ställa hans dikter — och detta med rätta — i samband med
Oehlenschlägers Jesu Christi gientagne Liv i den aarlige Natur och
särskildt med dikterna Christi Fødsel och Maria. Emellertid tycker
jag mig skönja andra besläktade influenser.
En närmare förebild än dessa Oehlenschlägers dikter synes
mig Atterboms Christi uppståndelse (Phosphoros, mars—april 1811,
sid. 120) vara, hvars skildringsteknik och naturmytiska uppfattning
dock är tydligt Oehlenschlägerinspirerad.
I denna "romanz" ser Atterbom evangeliernas berättelse om
Jesu uppståndelse återspeglad i den döda naturens återuppvaknande
vid vårens inbrott. Med sin snabba rytm och sin ljusa durton är
den lik Oehlenschlägers Christi Fødsel och Stagnelii vårsånger.
Fullt öfvertygande verbala öfverensstämmelser som belägg på
Stagnelii afhängighet af Atterbom saknas visserligen, men sådana träffas
ej heller i Oehlenschlägers dikter. Stagnelii formella
själfständighet är här som i allmänhet i hans senare diktning synnerligen
utpräglad, och man måste hålla sig till motivöfverensstämmelser.
Stagnelii skildring af huru Kristus-solen uppväcker jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
