Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelii panteistiskt Kristusuppfattniüg 125
ligen Jesus patibilis som högeligen känslig för väderlekens
växlingar. Han ufödes, lider och dör hvarje dag", som det heter i
Evodii skrift De fide, cap. XXIV (citeradt af Beausobre, o. a. a. II:
sid. 553).
Uttrycket "stjernans udd", för hvilken naturens skönhet
blöder, tolkar Böök i sin kommentar som liktydigt med "solens eld".
Men bortsedt från att "stjernan" ej på något annat ställe i
Stagnelii dikt är ett namn på solen, stämmer Bööks tolkning icke med
den omedelbara fortsättningen:
Men Ljusets kärlek henne återföder.
Föreställningen om stjärnan, som med sin "udd" marterarden
på årets kors lidande naturskönheten, sammanhänger enligt min
Mot bakgrunden af denna egendomliga försoningslära får, i förbigående
sagdt, Stagnelii dunkla ord om Rosen i Världsfurstens park (II: 144) sin
förklaring:
Gestalten än ditt lif försonar...
Stagnelii framställning af skönheten, harmonien som en försoning är
egentligen en platonisering af Valentinos’ harmonilära. Enligt Valentinos
hade äonen Horos (begränsningen), som af somliga gnostiker kallades Frälsaren
(Neander, o. a. a. sid. 114) af den Högste utsändts för att i världen återställa
den af äonen Sophia störda harmonien. Neander förklarar i sin bl. a. på
Irenæüs {Contra Hœreses, lib. I, cap. Il: 3) grundade framställning — Neander
har dock användt äfven andra källor, och Stagnelii uppfattning står Neanders
betydligt närmare än Irenæi — att detta återlösningsverk måste omfatta »alle
Stufen des Daseyns» och fortsätter (o. a. a. sid. 113):
»Das Höchste, was auf jeder Stufe des Daseyns erscheint, und die
der-selben angehörenden Wesen über dieselbe zu einem höhern Daseyn erhebt
und mit diesem verbindet, ist das Erlösende, und der Erlösungsagent jeder
Stufe ist Bild und Repräsentant des höchsten Erlösers, so wie sein Werk,
Bild und Darstellung von dem, was dieser für das Pleroma gewirkt hat».
Här liksom i manikeernas lära om Jesus patibilis träffar man den
grundsyn, som ligger bakom Stagnelii identifikation af skönheten och
Försonaren.
Med tanke på ofvanstående Stagneliuscitat förstås lättare, hvarför
Stagnelius platoniserat motivet kreaturens suckan. Skapelsens längtan efter
förlossning är afbildernas längtan att återförenas med urbilderna, att »förbytas»
från »mörkrets idéer» till ljusets (Kreaturens suckan, II: 87). I denna
platonska form förekommer motivet i exempelvis Schellings Bruno (Sämmtliche
Werke IX, Upsala 1818, sid. 11, 12), där äfven jorden, liksom i Stagnelii dikt
Jorden, skildras som en matt afbild af »die wahre Erde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
