Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjell R. G. Strömberg, Leopolds Virginia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Kjell Strömberg
helt enkelt Appii svartsjuka. Slutligen har författaren skickligt
utplånat all ståndsskillnad och i enlighet med den klassiska
doktrinen nobiliserat hela församlingen; plebejdottern orerar utan
uppehåll om sin höga börd, då det blir fråga om att göra henne till en
slafvinnas dotter, och älskaren ger henne ej efter.1 Icke förty finna
henne bröderna Parfaict mindervärdig som heroin i en tragedi —
"par le soupçon qu’on répand sur sa naissance". Ämnet kunde
passa herrar Du Teil och Le Clerc och deras tid — "c’est-à-dire
lorsque le viol n’étoit pas encore banni de la Scene." De utdöma
äfven Pradons Tarquin, som berör Lucretias historia, och förklara,
att erfarenheten sålunda visat, att icke alla betydelsefulla historiska
händelser lämpa sig för scenisk framställning. "Le sujet dont nous
parlons est précisement dans le cas: il fait une époque tres
remar-quable dans THistoire Romarne, sans cependant avoir cette noblesse
nécessaire au genre Tragique."2 I själfva verket blef Campistrons
drama, som uppfördes 1683, utan direkt efterföljd.
Under 1700-talets senare hälft uppträder ämnet på nytt;
förutsättningarna för en rätt förståelse af dess innebörd voro nu också
helt andra. Stick i staf mot bröderna Parfaicts nyss citerade
uttalande, som torde representera en typisk gammalklassisk
uppfattning, står nu Alfieris i superlativa ordalag uttryckta åsikt, att detta
ämne vore det "mest skakande och rörande", det mest sublima,
som kunde tänkas för en teaterförfattare. Dittills hade man
betraktat själfva katastrofen som en variant af Sophonisbas historia,
utan att besinna, att Virginia ej var någon numidisk drottning,
om hvars besittning afrikanska kungar och romerska fältherrar
kämpade, men väl en plebejisk jungfru, hvars dygd stod på spel,
låt vara att båda hotades med en skymflig fångenskap.
Gottsche-dianen Patzke, som 1755 utgaf en Virginia, har i företalet icke
oäfvet karakteriserat historiens verkliga natur: "Man sieht gleich,
dass in dieser Erzählung zwo Handlungen liegen: Der Tod der Vir-
1 Virginie yttrar sålunda bl. a. (II: 2):
Je perds 1’heureux espoir d’un illustre Hymenée
Et je perds avec lui le rang oü je suis née.
2 a. a., T. XII, s. 363 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
