Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Johan Nordström
Skogkär och Bergbo". Det tjänar heller till intet att uppehålla
sig vid de öfriga, Apelblad, Loenbom, Giörwell, Lidén o. s. v.,
hvilka okritiskt upprepa den gamla traditionen, som numera
öfvergått till värdighet af obetvifladt faktum.
Meyer, som inleder den moderna forskningen i denna fråga,
står delvis ännu kvar vid den traditionsbundna ståndpunkten, i det
han utan djupare kritisk granskning fastslår Heysigs uppgift som
pålitlig, ehuru han finner samtidens tystnad med afseende på
Rosenhane påfallande. Äfvenledes anmärker han, att Skogekär Bärgbos
skrifter ej funnos i Johan Rosenhanes eljest rätt välförsedda bibliotek.
Schück är den förste, som dragit Heysigs pålitlighet i
tvifvelsmål, och gör mot dennes uppgift en rad af invändningar, hvilka,
kort sammanfattade, innebära, att intet i hela den synnerligen
omfattande Rosenhaneska brefsamlingen tyder på den gamla uppgiftens
riktighet, att Rosenhane i öfriga arbeten använder signaturen Gr. R.,
att dessa icke äro tryckta på samma tryckeri som Skogekär Bärgbos
arbeten och att Schefferus, 1600-talets kunnigaste bibliograf, icke
känner författaren. Därjämte framkastar Schück den hypotesen, att en
viss Erik Bobergs namn vore att utläsa ur Skogekär Bärgbo.
Sundström,1 som härefter upptar problemet, vill ur dikterna
själfva hämta bevisen för Rosenhanes författarskap. Att Klagemålet
vittnar om en föga vanlig antikvarisk kunskap och en höglitterär
bildning, stämmer enligt hans mening väl med hvad man vet om
Rosenhane i detta avseende. Liksom denne har diktaren som sin
hufvudsakliga vistelseort Stockholm men vistas alltsomoftast på en
egendom på landet. Ett gemensamt drag ligger äfven i deras
mellansvenska språk. Bärgbo anser han därjämte innehålla en allusion
på det Rosenhaneska godset Haneberg. Som alltså intet synes strida
mot traditionens riktighet, ansluter sig Sundström till den. Hans
bevisföring förefaller mig dock vara af alltför allmän natur för att
kunna berättiga till någon säker slutsats och frågan måste ännu
alltjämt betraktas som obesvarad.
Det senaste inlägget i diskussionen har gjorts af von Friesen,2
1 E. Sundström, Studiet’ öfver Skogekär Bärgbo.
2 Svenska Studier, tillägnade G. Cederschiöld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
