Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om Skogekär Bärgbo 185
herdaminne upplyser emellertid, att han gjort sig känd som latinsk
poet och ett par latinska dikter af honom har jag också sett i K. B:s
Verser till enskilda. En af dem finnes i en samling
gratulationsdikter till professorns i grekiska och orientaliska språk vid Dorpats
akademi, Johannes Georgii Gezelius’ och Gertrud Gutheims bröllop
i Riga 1643 och i den betecknar han sig också mycket riktigt som
Westrogothus. Mindre vägande än det språkliga motargumentet
finner jag den af Sundström1 och v. Friesen2 gjorda invändningen,
att det supponerade anagrammet icke ger den korrekta namnformen
Erik, ty med dylikt var man i regel icke så noga. Trots det
bestickande i denna tolkning af pseudonymen som ett anagram — den
här nämnde Erik Boberg behöfver ju f. ö. icke ha varit den ende
af det namnet — synes det emellertid tills vidare omöjligt att komma
vidare på denna väg. Att finna någon annan framkomlig väg tycks
emellertid vara lika omöjligt, och det vore kanske klokast att
afhålla sig från alla gissningar.
Om också ryktet om Gustaf Rosenhanes författarskap måste
anses grundlöst, kunde det dock hända, som ofta är fallet med
rykten, att det ändå låg något i det. Man hade hört, att
Rosenhane hade skrifvit våra dikter och visste, att dessa författats för
lång tid tillbaka. Den äldste då lefvande af familjen var presidenten
Gustaf Rosenhane, och denne var känd för litterära intressen. Intet
var då naturligare än att man utan vidare gissade på honom. Äfven
hans brorson Johan hade gjort sig bekant som vitter författare, och
det kunde sålunda ligga nära till hands att tro honom vara dikternas
auctor. Det är kanske så man har att förklara uppgiften i Bibliotheca
Suecana, som jag förut nämnt. Af naturliga skäl kom man icke
att tänka på andra, redan länge döda medlemmar af den
Rosen-haneska släkten, på hvilka man eljest kunde haft anledning att
gissa, företrädesvis då Schering Rosenhane, som dött 1663.
I själfva verket är denne den enda bland bröderna, som
bevisligen sysslat med skaldekonsten och som säkerligen i lika hög grad
1 a. a. s. 5.
2 a. a. s. 341.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
