Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Fredrik Böök
Geijer — på så kort tid skulle det knappast ha kunnat smältas
— men han har icke gjort det omöjligt att antaga en utlösande
inverkan af Geijers exempel. Årtalet är sålunda, äfven om det
historiskt icke är riktigt, af en viss symbolisk sanning.
Denna kronologiska tendens är icke enastående hos Almquist.
I brefvet till Atterbom nyåret 1839 försöker han framställa saken
så, som om han alltid varit liberal ("dessa differenser äro
urgamla"), något som Atterbom näppeligen var villig att medgifva.
I angreppen på Geijer framställer han sig ihärdigt och
systematiskt som en veteran i de liberala åskådningarnas tjänst, medan
han behandlar Geijer som en af den elfte timmens vingårdsarbetare.
Det är onekligen starkt: Geijers affall är dock tidigare än
Almquists anslutning till liberalismen. I slutet af år 1839 utgaf
Almquist tolfte bandet af Törnrosens bok, duodesen. Den ger i
en rad essayer uttryck för hans politiska och sociala radikalism.
Klarast framträder den i Om folknöjen betraktade ur politisk
synpunkt, med undertiteln "Skrift, som skulle hafva vunnit priset,
om den ej varit så bittert skrifven". Denna skrift hade varit
tryckt i april 1839 i Dagligt Allehanda. Almquist gaf åt hela
bandet ett titelblad, där det står: Herr Hugos akademi, stiftad år
1838. Det är samma kronologiska tendens, som här ofvan belysts.
3. Sviavigamal.
I Schück-Warburgs Illustrerad svensk litteraturhistoria heter
det (III: 418):
Imperialoktavupplagans andra del af 1849 meddelar en del arbeten, som
Almquist tydligen haft liggande sedan lång tid tillbaka och som icke alls
stämma med hans dåtida produktion. Däribland är en del sagor, som
säkerligen tillkommit i samband med hans verksamhet för Manhemsförbundet.
De äro Sviavigamal, Håtuna saga, Sigtuna Saga, Valtuna saga, Odensala saga.
I Almquists författarskap intaga de ingen framstående plats och äga närmast
intresse såsom prof på hans "götiska4’ sympatier. Men dessa tillhöra gifvetvis
tiden före 1820.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
