Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 Fredrik Böök
man i de inströdda uttalandena spårar Almquists egen inspiration.
Det är af särskildt intresse att finna, att Scheutz starkt betonar
motsatsen mellan den äldre, fantastiska uppfattningen af myterna,
och den almquistska, som är baserad på finsk och norsk forskning.
Det heter: "Denna dunkelhet öfver ställningar och förhållanden
vid Mälaren för omkring ett par årtusen sedan låter Richard Furumo
skingra sig, så vidt ske kan, på den icke mythiske utan blott
skildrande skaldens sätt; följaktligen med ledning af de upplysningar,
som återstå oss, sedan alla mythopoetiska påfund blifvit afsöndrade.
Man får alltså vid genomläsningen af dessa sagor tänka sig att
händelserna tilldragit sig i det närmaste så, som de här skildrats,
eller att de sannolikt kunnat tilldraga sig så; hvilket uppenbart
är en helt annan föreställning om en sagas föremål, än den
vanliga" (Aftonbladet 1849: 286).
Scheutz understryker alltså det realistiska, det myt-poesien
konträrt motsatta i Sviavigamal. Det är den motsats mellan
"drömpoem" och "verklighetspoesien", som utvecklas i inledningen till
Mythopoiesis, i Imperialoktavens andra del (s. 254—56). Almquist
har velat med Sviavigamal ta ut "det steg inom konsten, som
utgör vår verlds, jag menar vår civilisations närvarande kraf".
Det finnes då intet skäl att slå Sviavigamal samman med
ungdomsfantasierna, som nu bildade Mythopoiesis. Motsägelserna i
Almquists författarskap äro tillräckligt många och stora ändå. 1
Till slut ett par detaljiakttagelser, som ytterligare, om så
påfordrades, skulle kunna bidraga att bekräfta den här gjorda
dateringen af Sviavigamal. I Håtuna saga (s. 298—299) berättas hur
Gylfe bjuder Odin på brännvin (det kallas flugsvamps-lag). Det
heter: "När Odin betraktade flugsvamps-lagen, utbrast han: jag
siar! jag siar! detta är nu blott en svag tillstymmelse af bränvin:
i fyrationionde led efter oss skola våra efterkommande finna skada
och nöje af slikt. Sätt ifrån dig, Thor! Bären bort denna dryck:
den eger icke Odins bifall; och den skall endast inkomma i norden
för att hasteligen utdrifvas." Denna absolutistiska tirad skulle
1 Scheutz påpekar i sin anmälan sambandet mellan Sviavigamal och
inledningen till De dödas sagor; likaså O. F. Bergstedt i Frey 1850, s. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
