Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första psalmböcker. Af Sverker Ek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tijd dictade, huilke ock så nogh j scrifftenne grundade äre, Somlige
äre en deel aff the paraboler i euangelio, somlige aff Dauidz psalmer
somlige epter några Latiniska hymnor vtsatte som j fortiden haffua
i kyrkionne brukade warit, oc somlige the ther elles wel haffua sin
fasta grund j scrifftenne oc måga j christeligom forsamlingom siungne
warda.a Det är lätt att i psalmboken urskilja tre af grupperna,
men den sista, som omfattar de egentliga reformationspsalmerna,
förekommer dels före, dels efter de från latinet hämtade hymnerna.
På det förra stället förekomma alla Olaus Petri psalmer från 1530,
som ej inordnats i någon tidigare grupp, och här anträffa vi alltså
kärntruppen. De i slutet förekommande psalmerna synas ej ha
inordnats i sitt sammanhang. Så finnes där en nattvardspsalm "GUd
wari loffuat och högeliga prijsat/", som man skulle väntat finna vid
sidan af den äldre "JEsus Christus är wor helsa/", som ingår i
kärntruppen.
Jag antar därför, att ett visst antal psalmer i slutet tillkommit
först 1536, och att allt det föregående är ett omtryck af 1531 års
upplaga, där sångerna, enligt titeln, redan blifvit "under en annan
skick än tilförenna vthsatte". Ett godt stöd för detta antagande
finnes i hymngruppen. De två sista i denna grupp ha tydligen
åtföljt Olaus Petris "Förmaning til alla Euangeliska Predicare"
1535[1] och ha af innehållet att döma författats då. Det är ej
otroligt, att Swenske Songer eller wisor 1531 slutat med den närmast
föregående hymnen "GLäd tich tu helga Christenheet". Annars har
Olaus Petri alltid användt samma enkla fyrradiga hymnstrof, och
ur melodisynpunkt var det lämpligt att anordna dessa i följd. 1536
skiljer "GLäd tich tu helga Christenheet/" de två sannolikt
nydiktade från de öfriga; funnos icke dessa vid nyordningen 1531, blefve
grupperingen naturlig. Det är ju möjligt, att vi här kunna urskilja
skarfven mellan det gamla och det nytillkomna.
Jag vill till slut påpeka möjligheten af, att vissa af de
psalmer, som 1536 ingå i slutet, 1531 förefunnits i ett tillägg. Mycket
sannolikt är det om "Christus then rette herren", som ju redan
finnes i bihanget 1530. Det samma gäller kanske om ett "minne...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
