Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska bidrag om Lars Wivallius (efter fängelsetiden). Af Ivar Simonsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män", som sutto i underrätten, afvoga mot skräddaren genom att
påstå, att dennes appellation innebure ett misstroende mot dem att
icke ha ordentligt skärskådat saken: "Hvadh vore dhet för en domb,
som sigh icke funderade upå skähl och bewijs!" Så hade äfven
skräddareämbetet vitsordat räkningens riktighet och hade därför haft
sammanträde på sitt ämbetshus, dit Wivallius kallats "och ehuru
wij otskilliga båd effter hannum förskickade, kom han doch eij till
städes, vtan oss medh wår vtskickade sposka ord tilbacka
förskickade, säijandes sig jngen skrödder wara, altso eij för obligeret
po embit huset at comparera" (skräddareämbetets memorial 1645
7/3, hvars knaggliga ortografi bör ha gladt Wivallius). Om denna
händelse och anledningen till sin frånvaro skrifver däremot
Wivallius på sitt färgrika språk (24/9): "han [Jonas Jönsson] stiger till
och församblar een hoop på embethzhuset, och sedhan sendhes een
dreng effter migh om afftonen klåckan 4, då äffuen iagh war
stadder på Norremalm, och det rängnade och slaggade. Denne drengen
talade mig så imperrose till, som iagh hade warit nogon böönhåhs
och migh emoot dedh låflige skräddare embethet försedt."
Detta sitt första svar afslutade han med ett storartadt
förlikningsanbud. Skräddaren skulle återfå alla de gamla kläderna, som
nu borde ha tjänat ut, dock med afdrag för hvad Wivallius
möjligen hade att fordra af skräddaren för sitt skrifveri. Märkligare än
själfva exceptionen var dock den bilaga, som åtföljde denna. I
den går Wivallius post för post igenom räkningen och prutar
godtyckligt af för hvarje belopp, utmönstrar en del poster, anser sig
ha motfordringar och får så lättvindigt ihop en afkortningssumma
på 638 daler, så att endast 206 skulle återstå i hans skuld.
Varorna, "mäst commissgodhz, som han aff hoffjunckerne och andra
uthi betallning för ringa wärde tagit och sedan uthmånglat på migh
och andra för högdt", voro dåliga och arbetet illa utfördt, saker,
som vid det tillfället icke längre kunde kontrolleras. Ur hans
ogenerade, sex sidor långa granskning må första sidan citeras, och
denna torde ge godt besked om innehållet i denna troligen
exempellösa skrift:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
