Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. J. L. Almquists afhandling om "Europeiska missnöjets
grunder".
[[authors:almqvist]]
Bidrag till dess proveniens[1]
af
Ivar Simonsson.[[authors:simoniva]]
Almquists afhandling om det Europeiska missnöjets grunder
tillhör det slags litterära arbeten, som deras författare betrakta som
sina älsklingsverk, i hvilka de velat ha nedlagd kvintessensen af
sina idéer och sin erfarenhet, till hvilka de oupphörligen komma
tillbaka, som skapats under långa och svåra födslovåndor, men där
ansatserna icke motsvaras af fullföljandet, och som, då de till sist
utkomma, af publiken mottagas med likgiltighet eller kyla. Under
så godt som hela Almquists skriftställarskap kan man iakttaga,
hur tankarna följt honom på detta hans socialreformatoriska
hufvudarbete, i hvilket han vill ange anvisningen på mänsklighetens
frälsning ur den nöd, som han öfverallt tyckte sig finna hos denna. Men
först 1850, året före hans rymning ur landet; fick allmänheten i
Imperialoktavupplagans tredje del blifva allmänt bekant med detta
hans verk. Svårigheterna ha för honom varit att bestämdt fixera
sitt program, som städse befann sig i en lefvande utveckling, men
hvars utgångspunkt alltjämt förblef de idéer, som han utvecklat
i sin ungdomsskrift Hvad är kärlek? Af de tre stora ämnen, som
afhandlingen skulle komma att omfatta, Familjelif, Kyrka och Stat,[2]
har han dessutom endast hunnit att behandla det första, men det var
också detta, som beständigt fångat hufvudparten af hans intressen.
[1]
Uppsatsen har varit föremål för diskussion på Stockholms Högskolas
litteraturhist. licentiatseminarium d. 29 mars 1919.
[2]
Den makulerade upplagan 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1919/0043.html
