Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, C. J. L. Almquists Drottningens Juvelsmycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Henry Olsson
tadt därifrån med ordagrann öfverensstämmelse förteckningen på
de kungliga kostymerna (prot. s. 49) och passagen med de
Sammansvurnes samling (ib. s. 41 f.) samt i allmänhet skildringen af
konungens uppträdande i sällskap med baron v. Essen, hans kostymering
och omständigheterna vid skottets aflossande. Härifrån införas
också bipersoner som adjutanten Pollet och hoftrumpetare Örnberg.
I sjätte boken finns det några detaljer från maskeraden efter
mordet, i sjunde angifves efter protokollen (s. 64), att Enhörning vid
mordet befann sig i operakällaren och sedan underrättade Bjelke
och Alegren. I åttonde boken finnes från samma källa en
redogörelse för Ankarströms lefnadsomständigheter och omnämnas i
protokollen förekommande personer, såsom kirurgen Natherst1 (ib. s. 64)
och Bjelkes betjänt Lundquist (s. 66) samt smådrag därifrån, som
att Liljehorn anmäldes af betjänten Pehr Bark hos sockerbagare
Sundberg (s. 14). Man märker, hur Almquist särskildt lägger an
på att få namn och mindre detaljer riktiga. Men han har också i
protokollen hämtat uppslag till hela scener. Sålunda är den lilla
ypperliga femte scenen (8 b.) mellan general Pechlin och
kanslirådet v. Engeström byggd på dessas, särskildt den senares,
slingringar under förhören och återger mycket träffande andan i deras
skrifvelser. Som prof på v. Engeströms svar må anföras följande
(prot. s. 147), som återkommer i boken (s. 226): "Herr
Cancellie-Rådet förklarade, att han icke kunde neka, det ju desse hans
berättelser wore til sit sammanhang ofullständige; Men han trodde
ock, att de icke kunde wara annorlunda, emedan de, jemlikt sjelfwa
förhållandet, blott innefattade tomma discourser och sådane
raison-nements, som imellan honom och Öfwerste-Lieutenanten Lilljehorn
förefallit." Och slutligen ha från samma källa in extenso anförts
några skrifvelser. Behandlingen i hofrätten af Lehnbergs
vittnesmål härrör sålunda därifrån (s. 70 f.). Hans skriftliga yttrande
återges ord för ord (ib. s. 80 ff.). På samma sätt anföres
Ankarströms egenhändigt uppsatta bekännelse ordagrant (s. 99 ff.). Listan
på deltagarna i mordet motsvaras i protokollen af förteckningen
1 Han hette Nathorst och uppträdde i processen endast som vittne. I
2:dra uppl. 1841 ändrades hans namn till Nather.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
