Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologien i Törnrosens Bok 177
i sistnämnda dikt under sin färd efter de därsammastädes nämnda
tre smyckena får hjälp af murniden Albion. Enheten i detta
sammelverk skulle alltså åstadkommas därigenom, att personerna i det
ena eposet eller den ena sagan äfven fingo uppträda i de andra och
i viss utsträckning identifierades med figurer ur dessa samt därigenom
att alla de olika diktverken skulle sammanbindas genom en
hufvud-plan och en gemensam idé, Denna enhet skulle emellertid också
åstadkommas på ett tredje sätt, såsom framgår af den kolumn, som bär
Almquists eget namn, Love. Love anges som en "Siare", som står i
direkt rapport med poesiens egen genius, Paradisfogeln, här äfven
kallad Nanda. Det heter om Love att han "måste sjunga alt som
Paradisfogelns röst klingar inom bords". Hans sånger äro af två
skilda slag: "De fordna hvilka Sagor omfatta hela Jorden hela
Forntiden och det Kommandeu samt "sådana sagor som utgöra
Karmjolas samtidiga händelser". Äfven på andra ställen omtalas
Love. Om ett tempel, som den ofvan nämnde Deon bygger, heter
det: "Der hör Love Aransiska undervisningen om höga ting i
synnerhet om X." Under "Frig" heter det likaledes: "När Love af
Nanda fått höra om Frig vill han råka henne — och blef som
Siare förd till Frigs Brunn — häri såg han Svenskheten." Utom
af Paradisfogeln, Nanda, får Love sin inspiration af något som
tycks skola föreställa dennas eko och kallas Eols-Harpan. Denna
betecknas som naturspelet, folkmelodierna, och Love representerar
således Almquists program från Rosaura, om föreningen af
"naturpoesi" och religiös diktning. Almquist har af allt att döma tänkt
införa denne siare med sitt eget namn såsom en medelpunkt i sitt
påtänkta stora "urano-romantiska" epos, antingen så, att händelserna
skulle skildras för honom af Paradisfogeln eller någon annan poetisk
ande varelse, eller så, att han själf skulle tänkas som berättare. Love
är alltså en förandligad och mera högtidlig utgestaltning af
Corydon-idéen och tydligen själf en af de planer, varur Richard Furumo
runnit upp.1
1 I manuskriptförteckningen förekommer titeln Love, och Lysander, som
tycks ha sett denna skrift, anger den i sin monografi (s. 263) som ett
själf-biografiskt försök i stil med Ett öde och liknande. Möjligen står den i sam-
12 — 19349. Samlaren 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
