Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Olle Holmberg
Att Almquist själf haft sitt finger med i denna recension synes,
framgå framför allt af den redogörelse han ger för Arthurs jagt.
Ty äfven om man kan anse Schems-el-Nihar skola skildra
kristendomens införande i Abyssinien, torde dock knappast någon läsare
af sig själf kunna komma på den tanken, att Arthurs Jagt varit
afsedd att skildra kristendomens utbredning på Irland.
Den andra af de nämnda recensionerna stod vid 2:a bandets
utgifvande 1849, n:r 285, att läsa i Aftonbladet. Den har till
författare G. Scheutz och konstaterar bl. a. följande:
Gränsorna för denna mönstersamling ligga så aflägset från hvarandra
som fantasien när — mellan den kosmogoniska spekulationens dunklaste
föremal i det förflutna och föreställningarne om andeverlden i det
tillkommande, samt med hela den kända historien och ethnografien till mellangrund.
Man skulle utan svårighet kunna uppställa en stor del af dessa skildringar
i kronologisk ordningsföljd och deraf bilda ett slags illustrationer till
Menniskoslägtets Saga i stort, oaktat originalerna visst icke kunnat uppsökas i
någon sådan ordning.
Hänsyftningen på Murnis, hvilken först följande år intogs i
imperialoktavupplagan, synes visa Almquists egen medverkan äfven i
denna recension, så också vissa uttalanden om Sviavigamal.1
Almquist torde således själf från början i Jagtslottet och ännu
under senare år med imperialoktavupplagan af Törnrosens Bok ha
afsett ett visst förverkligande af de stora diktplaner han hyst 1824
i Värmland. Detta gäller främst l:a bandet, hvartill kunna läggas
i 2:a Sviavigamal och Mythopoiesis samt i det 3:e Murnis. Ja,
äfven Europeiska missnöjets grunder hör i viss mån till den plan,
som recensenten i Nyaste Dagl. Alleh. med rätta trodde sig ha
funnit, "att nemligen i en följd af dikter i bunden och obunden
stil framhålla för läsaren de vigtigaste epoker af mensklighetens
utvecklingshistoria".
Det torde häraf vara klart, att Jagtslottet betecknar en
brytning med Almquists föregående författarskap i långt mindre grad
än det kan te sig. Den är emellertid på samma gång i form och
1 Jfr härom Böök, a. a. s. 227 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
