Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Olle Holmberg
fattade afhandlingen Herrnhutare och Swedenborgare samt den
säkerligen från samma eller föregående år härrörande långa skriften
»Utdrag af Protocollet hållet uti ett theologiskt Sällskap där frågan
för denna gång var, att fatta ett beslut rörande beskaffenheten af
Syndafallet";1 afhandlingen Om Kärlekens Lag som Almquist enligt
bref i slutet af år 1827 då hade under arbete; en renskrift af Den
rika bondflickan (en tidig version af Vargens dotter), som enligt bref
var författad i slutet af år 1827 samt, sammanskrifven med den, en
berättelse vid namn De två; slutligen en renskrift af Månens Sång
{Månsången), författad troligen 1827. Skälen för den sistnämnda
dateringen som äfven i sig själf torde vara af vikt äro följande. I
ett bref till Wendela Hebbe 1843 (citeradt af Warburg i a. a. III s. 426),
uppger Almquist, att Månsången skrefs på ett ställe i Östergötland
nära Roxen, där han var en tid. Nu finnas emellertid knappt fyra
år att välja på för dikten, ty d. 2 jan. 1830 hörde Malla Silfverstolpe
den sjungas (a. a. IV s. 159) och tidigare än 1826 kan den förutom
af de inre skälen, redan därför inte vara, att dess senare hälft, den
som titeln syftar på, men hvilken är borttagen ur manuskriptet utgör en
fullständig parafras af Stagnelius5 Månan och själen, som först detta
år trycktes i Hammarskölds upplaga. Under de år, som således
kunna ifrågakomma, vistades Almquist på våren 1827 i
Östergötland och stannade en längre tid på ett par ställen vid namn Solla
och Påtorp någon mil sydväst om Roxen. Från Solla äro också
två af de bref, som ha samma papper som detta manuskript. Äfven
det har en Törnros-inledning, hvilken emellertid synes vara något
senare än själfva dikten och än den nyssnämnda Alzir. Större delen
1 Då det icke förut observerats, må här påpekas, att denna intressanta
afhandling öfver teodiceproblemet till stor del föreligger tryckt i en kuriös
liten bok, som under titeln »Tankar om Syndafallet» år 1827 utgafs af Mårten
Sturtzenbecker. Den utgör ett protokoll öfver en diskussion bland åtta
»manliga Sannings-vänner», d. v. s. det af Lamm spårade Manna-Samfundet.
Deltagarna föreställas under fingerade namn, Sturtzenbecker själf kallas Allgodt,
Almquist Eldblom och den senares inlägg utgör just hvad som i hans egen
handskrift kallas »Utdrag af protokollet». En liknande skrift, »Tankar om
Guds ord», utkom 1832; där är dock icke Almquist representerad.
Skälet för dateringen af Herrnhutare och Swedenborgare till 1827 är att
den tar sin utgångspunkt i en detta år firad herrnhutisk sekularfest i
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
