Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 . Olle Holmberg
Från 1828 härrör troligen likaledes en bagatell ur
duodesupp-lagan, den i band XI tryckta "Friherrinnan. Bref ifrån
Friherrinnan O*." Trycket är dateradt "Sofieholm den 4 Aug. 182.." och
den felande siffran är sannolik en 8. Den 4 sept. d; å. skrifver
nämligen Almquist till J. A. Hazelius, sedan han omtalat att han
vid författandet af Murnis känt sig i ett ovanligt "himmelskt
fromt och rent tillstånd", följande:
Jag säger detta nu i dessa dagar, då du fått af mig det Bref, hvarom
du talar, (och troligen sedan ett Bref till af samma ande). Dessa och
Murnis betraktas som motstycken mot hvarann — och såsom motstycke af ännu
ett tredje slag kan du väl anse sådana framställningar, som t. ex.
Guda-hataren, Protokollet, Ormus och Ariman o. d. — När så, eiter utseendet,
olika ämnen få rum eller kunna lefva i en Själ (såsom här t. ex. i min)
hvad säger du derom?
Det framgår af formuleringen, att det är fråga om litterära
bref, till stil eller innehåll af annan art än såväl Murnis som
Ormus och Ariman o. d. Bland Almquists skönlitterära skrifter finnas
också två, som ha formen af bref, nämligen brefvet Ifrån Leonard,
dateradt den 3 sept. 1826 samt Bref ifrån Friherrinnan O*, och
sannolikt är det det sistnämnda som parentetiskt åsyftas i det
citerade brefvet. Den lilla skriftens innehåll stöder detta antagande;
likaledes det faktum att redan i Jagtslottet (1832, s. 103)
presenteras "tvenne enkefruar", friherrinnor af Herr Hugos släkt, som sägas
bruka närvara vid samkvämen på slottet.
En mycket viktig del af Almquists diktning under dessa år
äro ett flertal Songes och därmed jämförliga ting.
De kända dateringsgrunderna för Songes1 äro hufvudsakligen två:
det af Warburg (a. a. III, s. 426 f.) citerade brefvet till Vendela
Hebbe, hvartill hänvisas, samt Malla Silfverstolpes Memoarer.
Åtskilliga af dem hörde Malla Silfverstolpe sjungas 1831 (a. a. IV, s.
182), däribland Herdarne i Chamouni, Antonii sång, Bálduins riddare
("Balduins sång") och Ragnhild. Den af Malla Silfverstolpe nämnda
Negerns sång torde vara identisk med den som i trycket bär titeln
Gionzeba och Leila; Korsets fana är möjligen densamma som senare
kallats Ynglingarnes sång. Solavivs sång är enligt brefvet till Hebbe
1 Det följande gäller naturligtvis endast poemen, icke musiktexterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
