Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Om allvaret i Fru Lenngrens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Anton Blanck
ger intrycket av en "Pilgrim’s progress" i omvänd riktning och att
hjälten blir alltför typisk för att vara direkt sann, så äro dock de
pärlbandsaktigt hopknutna situationerna ovanligt präktiga exempel
på hennes förmåga att teckna sin omgivning, bäst kanske i den
fullkomligt idyllfria barndomsskildringen, där hennes substantiviska
brio firar sina triumfer:
Jag utslag, snask och sjelfsvåld fick,
Skreks ut för öfvermåttan qvick,
Red käpp och skrälde med trumpeten.
Stadens borgerliga liv — naturligtvis i första rummet
Stockholms — ger sålunda som vi se det huvudsakliga stoffet för fru
Lenngrens skildringar. Understundom stiger hon ner till en värld,
som åtminstone tangerar Bellmans (Cornelius Tratt), och i två
av sina ryktbaraste dikter (Den glada festen, Grefvinnans besök)
hämtar hon sina motiv från svenska prästgårdar, säkerligen under
litterär påverkan, men även i känslan av att här röra sig i en
värld, som socialt låg hennes egen rätt nära.
Men vi möta icke blott det borgerliga livet i fru Lenngrens
diktning. Den fylles och uppbäres även av borgerliga känslor och
idéer, och ett studium av hennes produktion ur denna synpunkt
visar oss något om arten och graden av hennes sensibilitet. Fru
Lenngrens årtionde är ju ett av de oroligaste och händelserikaste i
Europas och Sveriges historia. Knappast någon gång undgår hon att
känna dallringarna i den intellektuella och politiska atmosfären,
vars ständigt skiftande lufttryck influerar på hennes produktion
och gör den till en mycket känslig barometer.
Vi ha icke många direkta "uttalanden" i tidens frågor från
fru Lenngren. Hon älskade icke att göra sådana. Men hennes
små konstverk säga oss," sedda mot bakgrunden av tidens händelser
och i förhållande till hennes miljö, oändligt mycket om hennes idéer
och känslor. Den dominerande frågan var naturligtvis det tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
