Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Några motiv i Amorina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Olle Holmberg
och seder. Alla köpingens innevånare äro fredliga, dygdiga,
måttliga och arbetsamma. Man försäkrar att det ej ges ett enda
exempel på ett brott begånget i Salency af en infödd innevånare, ej en
gång på en aldrig så litet vanhedrande handling; ännu mindre på
någon svaghet hos könet, medan alla bönder i omliggande orter äro
ohyfsade och lastfulle." I ljuset av dessa upplysningar te sig den
förut nämnde hovpredikantens i Amorina lovord åt
hovmarskalkinnan Ocrantz’ orden inte så oväntade: "I nejden kring
Hofmarskalkinnans slott har en undransvärd Flit vaknat i de ungas bröst.
Linskötsel och Väfnader, som, efter Tabellverket sistledne år, ej
steg öfver 50 R:dr för hela socknen, uppgår redan för dessa veckor
till öfver 100. ... Och i synnerhet med afseende på Religionen . . .
hvilka skördar af dygd har icke denna Orden redan födt? . . . Förr
måste man ofta gråta vid anblicken af sexton års flickor, som för
andra gången stodo på pall. Men, tror Ni, ... att när jag sist
var derute i kyrkan —".
Pabans förslag, riktat till "dygdiga och känslofulla sinnen",
väckte så stort uppseende och så livlig diskussion i pressen, att
förf. följande år, 1819, kunde utge en ny broschyr, under den
hoppfulla .och påminnande titeln "Månne den föreslagne Folk-Festen på
Landtbygden, blifver i Sverige införd eller ej?", där han upptar alla
erhållna kritiker till bemötande och ånyo verkar för sitt moraliska
projekt. Samma år, d. 2 dec. 1819, skrevs det en välvillig artikel om
hans förslag i Stockholms-Posten, och ännu det år Paban dog, 1823,
ansåg han icke tiden förbi att göra en ny ansats mot de
obotfär-diga, detta i en slags fransk läsebok med titeln "Marie et Julie".
Under de år, då Almquist arbetade på Amorina, stod således
den dygdesamme fransmannens projekt i aktualitetens flor, och hade
boken utkommit, då ämnat var, hade sannolikt lika litet hans som
Dahlgrens satir blivit oförstådd, ehuru den hos Almquist blir mindre
tydlig genom att också ha fått omfatta Pabans filantropiska
ordenssällskap.
Dahlgrens Rosenfesten skildrar huvudsakligen själva den
festliga högtidligheten och är således närmast att jämföra med
"stordagen" hos Almquist, i Tredje Tidens 5:e tavla. I Amorina ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
