Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erikskrönikans ålder och tillkomst 15
enda finnes i Ivan, under det att två (dostera och presentera, i
betydelsen "skänka") förekomma i Fredrik och en (dostera) i Flores,
äro i krönikan representerade genom soldera och kriera (ropa), vilka
båda synas mig bära en relativt senare tids prägel.
Häremot skulle visserligen kunna invändas, att krönikans
innehåll ger anledning till en relativt riklig användning av främmande
ord, men detta är i minst lika hög grad fallet med de typiska
riddardikterna Ivan och Fredrik, och dessutom är att märka, att
krönikan är ett svenskt originalverk och att sådana ha större
obenägenhet än översättningar och bearbetningar för att använda
främmande lånord. Vidare skulle kunna framhållas, att författaren
antagligen studerat utrikes och därifrån kan ha medfört ett
ordförråd, som varit före sin tid i svenskan. Men detta borde med
ännu större skäl ha gällt om Ivans bearbetare, och framför allt bör
ihågkommas, att det ligger i lånordens natur, att en författare i
allmänhet endast begagnar sådana ord, som han förutsätter bliva
av hans publik förstådda, d. v. s. som äro för hans samtid
bekanta.
Efter ett noggrant studium av medeltidslitteraturens franska
lånord är det mig knappast möjligt att tro, att en sådan vana vid
dylika ord, som Erikskrönikans författare förråder, skulle i
litteraturen kunna förekomma så tidigt som omkring 1320.
Vad därefter "inre" antydningar beträffar, som skulle hänvisa
på en senare tid för krönikans tillkomst än 1320, följer av vad
som ovan blivit framhållet, att sådana icke äro att vänta. Jag
anser dock vissa omständigheter, som stå väl tillsamman med en
sådan tidsbestämning, åtminstone vara värda att omnämnas. Ett
par av dem ha visserligen blivit av Cederschiöld och andra berörda
men av den förre betraktats såsom varande utan betydelse. Jag
tror likväl icke, att de utan vidare låta sig avfärda.
Så säger krönikeförfattaren om en händelse, som ägde rum
inemot år 1278 (v. 1007—8): "Om det lever några, som minnas
den, så vill jag icke svära på att de icke äro gråhåriga." Nu kan
visserligen ens uppfattning av alla sådana ting färgas av
ståndpunkten i övrigt, och väl kan man påstå, att uttalandet endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
