Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 A. Nordfelt
något ställe överraska honom med en eller annan perfektform
hans slutreflexioner, t. ex. "Det har allt gått som vår Herre
ville" i stället för "Det gick allt" o. s. v. Man jämföre det stora
anförandet vid konungavalet, där sådana former, såsom naturligt
är, förekomma mycket talrikt.1
I varje fall måste jag av det sagda draga den slutsatsen, att
en förläggning av krönikans tillkomst till omkring år 1320 är
alltför tidig.
För fullständighetens skull vill jag framhålla, att det givetvis
vore av största vikt och intresse att få förhållandet mellan
Erikskrönikan och Eufemiavisorna närmare utrett. Detta bleve dock en
både svår och vidlyftig uppgift, som skulle föra mig alldeles för
långt ifrån ämnet, och får jag därför här inskränka mig till några
antydningar för att måhända en annan gång ägna denna fråga en
särskild studie.
Av allmängiltiga skäl betvivlar jag icke, att krönikans
författare känt till en eller ett par av de svenska Eufemiavisorna,
t. ex. Ivan. Så synes det mig bland annat sannolikt, att man först
försökt sig på det nya versmåttet i översättningar eller
bearbetningar, innan man vågat använda det i originalarbeten. Men om
man av vissa gemensamma drag, t. ex. förekomsten av
personnamnen Didrik, Gavian (Gauvain) och Parsifal och en eller annan
likartad situation vill draga den slutsatsen, att dessa av krönikören
äro hämtade ur de svenska visorna, så är man ute på mycket
osäker mark. Sådant kan nämligen lika väl vara lånat ur de
norska bearbetningarna från 120ü-talet, som förmodligen tidigt voro
kända i Sverige, det kan eljest vara taget direkt ur de franska
eller tyska originalen, vilka kunnat vara bekanta för krönikören,
1 De båda verserna (Ced. övers.) »Han är nu en konung över tu rike —
Få kristne konungar leva nu slike», som enligt Munch (IV, 2, inledn.) skulle
visa, att krönikan författats omedelbart efter kungavalen, skulle ju kunna
inge en viss tvekan mot min ståndpunkt i åldersfrågan, men det.är att märka,
att dessa uttryck äro riktiga och tillämpliga på vilken tidpunkt som helst, så
länge Magnus ännu var konung i Norge. Annat hade varit, om där stått:
»Han är nu vorden kung» o. s. v. Tilläggas bör, att M. är den ende, som
anfört nämnda argument. Emellertid torde man handla försiktigast, om man
icke för mycket dömer efter ordalydelsen utan håller sig till andra grunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
