Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Friedrich Menius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Johan Nordström
Enligt Menius’ egen anteckning på kopior av dessa brev
framlämnades de dock icke förrän den 21 maj till sina adressater.
Emellertid hade Menii broder omedelbart klagat över det
begångna våldet hos överståthållaren Knut Posse, vilken, åtminstone
efter Menii åsikt,1 ogillade magistratens och prästerskapets
åtgörande och den 10 mars, således dagen efter kättarens fängslande,
förflyttade honom till den kungliga vakten. Denna dag skickade
också hans broder till honom hovpredikanten Samuel Hamarin
för att, i fall det visade sig att han vore på villovägar, åter bringa
honom till förnuft. Till denne säger han sig vid avskedet ha
överlämnat en klar skriftlig redogörelse för sin ståndpunkt.
Laurelius var under tiden icke overksam. I
konsistorieprotokollet av den 12 mars förmäles, att han uppsökt Posse i detta
ärende. Posse hade emellertid tydligen icke varit vidare
entusiastisk för denna process utan han visade Laurelius till riksdrotset,
vilken visade sig bättre uppskatta Laurelii synpunkter, ty,
förmäler protokollet, "tå lät Hans nåde sigh samma skrift högeligen
misshaga",2 varjämte han anmodade Laurelius att uppsöka
drottningen och för henne uppvisa de kätterska satserna. Drottningen
befanns emellertid för tillfället opasslig.
I ett den 11 mars skrivet brev till Olaus Laurelius,3 som han
tilltalar "Fautor honorande", ber Menius denne tillhålla hans
fiender, att om de hysa något enskilt hat till honom, vilket åtminstone
de tyska predikanterna öppet visat från predikstolen, de må vid
vederbörligt forum avhandla med honom härom men icke låta det
komma till synes vid detta offentliga mål; vidare att de anmodas
skriftligen framkomma med sina beskyllningar, så att han får
uttala sig om dessas rättmätighet. Hans högvördighet skall på detta
sätt, heter det vidare, icke blott fria sitt samvete utan även göra
sig förtjänt av ett odödligt beröm hos eftervärlden. Han tar slut-
1 Jfr skrivelsen till drottningen 18 aug. 1645 (RA., Acta Acad.
Dorpt-Pernau).
2 I konsistorieprotokollet av den 16 april upprepades detta, varvid saken
formuleras så, att Laurelius infann sig hos riksdrotset jämte boken och de
utskrivna »Errores», »theröfver han blef otoligh».
0 UB., K. 70 (n:r 137).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
