Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Friedrich Menius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friedrich Menius 75
hysa den tron, att Gud skapat allt av intet men på vad sätt och när hör
icke till tron, som helt enkelt tror och icke efterforskar sättet.
I fråga om de återstående anklagelsepunkterna, dopet, änglarna,
naturandarna och tillståndet före syndafallet följer Menius ungefär samma taktik
och tar i realiteten icke tillbaka sina kätterska meningar.
Denna försvarsskrift bidrog icke att förbättra Menius’ ovissa
belägenhet. Inom kort voro de församlade prelaterna färdiga med
en 47 kvartsidor stark skrift, " Tergiversatio Mentana11,1 å
kollegernas vägnar undertecknad av Skarabiskopen Jonas Magni. Icke
på en enda punkt tager man Menius förklaring för god. Han
betecknas som ett växlande och ostadigt sinne, blottat på uppriktig
ånger och i omilda, ofta hotfulla ordalag synas i tio avdelningar
hans uttalanden i sömmarna. Det var ju f. ö. ganska naturligt, att
man icke lät dupera sig av hans ofta motsägelsefulla förklaringar,
och man finner, att Menius’ avsikt vore tydlig och klar: han ville
med sina villoläror vålla söndring och splittring inom kyrkan. Hans
åsikter om treenigheten och Kristi människoblivande vore intet
annat än arianism och photinianism och hans försvar vore endast
undanflykter. Man betvivlar — och visserligen på goda grunder —
att Menius bragt sitt förstånd under trons lydnad, bl. a. har han
ju icke aktat för rov att i andligt högmod söka filosofiskt
genomtränga uppståndelsens och dopets mysterier.
Även tillvitas honom nya grava villfarelser, som icke berörts
i de föregående anklagelseakterna. Det har icke undgått denna
lärda församling av skarpsinniga teologer, att Menius, tydligen för
att icke lämna någon teologisk kardinalfråga obefläckad, även
angripit läran om arvsynden. Han har nämligen, vilket styrkes med
citat ur hans bok. velat härleda denna ur beskaffenheten av
människans natur såsom sammansatt av en etherisk och en elementarisk
del, varigenom han, i detta avseende liknande Zwingli, tydligen
gjort Skaparen till arvsyndens upphovsman.
1 Tergiversationis Menianœ In negotio revocationis errorum Manifestatio.
A Ministerio Holmiæ mense Julli 1645 Congregato, concepta ex frivoiis
exceptio-nibus, quas Menius impiis sui libri assertionibus prœtexens animum prodit varium,
inconstantem, & syncwa poenitentia vacuum. — Avskrifter i UB., Palmsk, 106,
K. 70, och Nordin 1997; tr. hos Stiernman, a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
