Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Victor Svanberg
lagstiftningen ville påtänka skyddsmedel för desse olycklige barn, då det
visat sig, att deras föräldrar antingen af vinningslystnad, eller måhända
dertill tvingade af behofvet för sin bergning, sålunda uppoffra sina barns
hälsa och framtid.1
Kort därefter vidtogs den första precisa åtgärden i
barnarbeteslagstiftning i Sverige; 1852 förbjöds nattarbete i fabriker.
Bestämmelsen kompletterade 1846 års Fabriks- och
Handtverksordning. Denna ålade arbetsgivarna att sörja för sina minderåriga
arbetares skol- och yrkesutbildning, att "fästa behörigt afseende å
deras helsa och arbetsförmåga", vårda dem vid sjukdomsfall m. m.
Men det skedde med vaga uttryck, som visade sig alldeles
ineffektiva. Paragrafen förutsätter arbetsgivare av Sandvalls typ och
den är på sitt sätt ett troget uttryck för tidens strävanden.2 Man
trodde sig kunna med dylika förmaningar bevara och stärka det
patriarkaliska bandet mellan herre och tjänare. Under Oskar I:s
reformvänliga period på 40-talet upphävdes skråväsendet, men
arbetsgivarnas husbondemakt bibehölls så gott som obeskuren. Det
gjordes t. o. m. ansatser att vidga den. En egendomlig yttring
av denna tendens skall här beröras, emedan den måhända varit en
faktor vid konceptionen av en bland Eydbergs vackraste
diktgestalter.
I nära anslutning till reformarbetet i fattigvårds- och
lösdrivar-lagstiftning vidtogos på 1840-talet åtgärder för att bringa ordning
i gesällernas arbetsförhållanden. Det hade rent av varit fråga om
att ställa dem under tjänstehjonsstadgan; det stannade vid en
inskränkning i vandringsfriheten, varigenom de kommo i större be-
1 Ur fattigförsörjningsdirektionens framställning till magistraten i
Göteborg 11 nov. 1851, tryckt G.H.T. 21 nov. s. å. Jfr Bore 5 juni 1851 samt
motioner av Nils Hansson och Rundgren vid riksdagen 1856—58. Adelns och
borgarståndets protokoll visa den äldre och den yngre uppfattningen i brysk
motsättning.
2 Det har påståtts, att dessa saker fullkomligt negligerats i de
riksdagsdebatter, som föregingo fabriks- och hantverksförordningen. (Se
barnarbeteskommitténs betänkande 1877, sid. 60—61.) Detta är inte riktigt. Lärlingarnas
arbetsförhållanden o. d. diskuterades i borgarståndet 19—21 okt 1840. Ett av
Lagergren formulerat förslag förefaller t. o. m. ligga till grund för början
av den ovan refererade paragrafen i förordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
