Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Yictor Svanberg
konvention och personligt temperament förbjödo honom åtminstone
varje djupare grepp på erotiken, bildningsromanens klassiska
fyndort. Men den barnpsykologi, vars omsättning i dikt är Dickens’
kanske största bragd, hade inte alltid varit så fragmentarisk och
menlös, som den blev under hans händer. Ty han hade ej skapat
den ur intet utan övertagit den från den känslosamma
individualism, som hade sin första stora apostel i Rousseau. Hos Rousseau
finns enheten av och den gemensamma utgångspunkten för de
intressen, som var för sig utvecklat bildningsromanen och
tendensromanen: det psykologiska intresset och det sociala.
Nämnandet av detta namn innebär här mera än antydan om
den avlägsna riktpunkten för en lång litteraturhistorisk linje. När
Rydberg 1877 i breven till Rossander behandlade det
socialt-psyko-logiska spörsmål, som han tjugo år tidigare varit på väg att lägga
in i Benoni Strand, gjorde han själv sammanställningen med det
föregående seklets store pedagog: "Dock önskar jag stundom, att
en ny och bättre Rousseau ville ännu i detta århundrade uppstå
för att skrifva en ny och bättre Emileft.
Den politiska kris, vars återverkan på Rydberg jag i denna
uppsats sökt följa, blev bestämmande för hela hans utveckling. För
en lång följd av år — i viss mån hela sin livstid — införlivades
han med den form av frisinne, som här karakteriserats och benämnts
femtitalsliberalismen. I hans nästa diktalster, De vandrande
djek-narne, äro de rousseauanska dragen från Rudenschölds
samhälls-program ännu tydligare än i den ovan analyserade romanen.
Därefter går Rudenschölds inflytande kontinuerligt över i Hedlunds.
Mindre påtagliga äro de konstnärliga resultaten av prövningens
år. Man torde efter den nu slutförda undersökningen ha rätt att
kalla Benoni Strand ett starkt realistiskt konstverk. Men denna
realism blev en isolerad episod i Rydbergs produktion, en ansats,
som aldrig fullföljdes. De vandrande djeknarne är en
tendensnovell av samma art — hembygdsskildring och aktuell social satir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
