Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verner Söderberg, J. A. Hazelius och Almquists bondelivsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius och Almquists bondelivsplaner 201
lertid, såsom Lamm framhållit,1 ur en inre kris hos Almquist,
igenom vilken han själv ansåg sig ha övervunnit sin romantiska
överspändhet och fattat fast fot på verklighetens mark".
IJ. A. Hazelius kunde Almquist påräkna en boren entusiast
för lantlivet. Redan i brev till Berg hösten 1819 hade Hazelius
OV9) sjungit "det idylliska livets" lov och utmålat för sig en
framtid, då han t. ex. vore "arrendator på någon herrgård" och Berg
pastor i församlingen. I hans då ännu ej så förtroliga
korrespondens med Almquist förekommo det året ej några dylika
framtidsmålningar. Men från nyåret 1920 blev förtroligheten mellan dem
större, och under de gemensamma samtalen — inom och utom
Manna Samfund — med Almquists nyvunna lärjungar ("våra
ynglingar", "Manhemsbarnen") började lantlivsidyllen allt tydligare
framträda såsom formen för det liv i oskuld och salighet Almquist
predikade för de trogna, vilka nu ägnade honom en nästan religiös
dyrkan (Gustaf Hazelius t. ex. kallar honom i ett brev till
Öfverberg "den helige Guds Mannen, Vår allas Profet"). "När skola
vi", frågar Janne Hazelius i ett brev till Wærn sommaren 1820,
"få vända städerna alldeles ryggen? Cain var den förste, som
byggde stad. Jag tycker mig själv vara mera Abel på landet och
mera Cainitisk i staden". Och i det brev till Almquist (21/t 1820),
vari han just berör planen på ett gemensamt torparrende, säger
han sig, där han gick som informator ute hos greve Ruuth på
Riddersvik, leka med den "likasom en instängd ekorre på ett
kringlöpande hjul" och ej förmå skilja tanken på detta "Idyllion" från
"Qvinno-känslan". Och känslorna strömma över, när han tackar
Almquist som idéns upphovsman:
O, hvad du gjort för en god gerning som hjelpt mig i denna ställning.
Detta är ändå mitt Element. Då jag från en bal kommer in i mina Idéer
är det som då en fisk släppes från Torra Landet i Wattnet. — Tack för
allt Watten, käre Love!
Lantlivsplanen torde de båda vännerna ytterligare, jämte
mycket annat, ha diskuterat på en gemensam fotvandring till Ströms-
1 M. Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning, Samlaren 1915, sid. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
