Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verner Söderberg, J. A. Hazelius och Almquists bondelivsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius och Almquists bondelivsplaner 205
äro vårt andeliga lif, och för resten tror jag, att jag snart lemnar all
förhoppning på utbredande av de taflor, som utgöra vår sällhet. Låt dem
heldre ligga orörda till kommande tider.
I förbigående beröras även bondelivsplanerna, och i Leksand
nedskrev han i dagboksbrevet: "Gud vare lov, att jag känner min
Odalbonde lust ständigt tilltaga, ehuru jag ej ännu vet, huru det
skall börja". Samma svärmerier voro naturligtvis ej främmande
för de yngre i den Almquistska lärjungakretsen. Öfverberg hade
redan sommaren 1821 i brev anförtrott Olde (26/s): "Jag vill bli
idealiserad bonde. Dit sväva nu alla mina önskningar och mitt
hopp". Olde angav (i brev till J. A. Hazelius 21/Q 1822) som sitt
ideal "ett Bergshauptmandistrikt att politiskt-prästerligt förestå".
Gustaf Hazelius hade samma sommar börjat i Karlsborgstrakten
förbereda sig för lantmannalivet.
Närmare sitt förverkligande kommo de i vännernas brev
mång-omskrivna "idylliska planerna" först hösten 1823. J. A. Hazelius
hade våren samma år äntligen på allvar kommenderats till militär
tjänstgöring, hela sommaren varit fullt upptagen med
fältmätnings-arbete i Medelpad och Ångermanland och genom detta verksamma
liv kommit ifrån det myckna "mediterandet". Under beröringen
med befolkningen där uppe klarnade även hans idéer om
"bondelivets idealisering" Det vore, skriver han till Almquist (28/.7), ej
"herrskaplighet", utan "ett enkelt, trevligt, snyggt, sedligt bondliv".
En idealiserad bondbänk är ej en träsoffa med dynor, utan en enkel
och rentvättad bondbänk, "liksom en idealiserad bondflicka icke är
en mamsell, som sjunger illa folkvisor". För detta enkla,
oförfalskade bondliv vaknade där uppe i skogsbygderna hans gamla
svärmeri:
Jag känner mig färdig att börja i början. Man är väl ett stycke på
vägen, då man känner detta på sig. — Hvilken Helhet! Ett helt lif stäldt
efter en idée, och en idée som tillika är Universi, som är Religion, ja,
detta är just Religion!
I denna stämning företog J. A. Hazelius efter
fältmätnings-övningarnas slut sin långa ensamma fotvandring upp genom Jämt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
