Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Vilh. Jacobowsky, Bellman som bokägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Miscellanea 219
galera dem med din ankompst, för än de få weta att du äst här, dit aasz du
ska ha tusend tak för dat du nu kom hit, hon gaff honum intet tid till att
säija ett ord wtan kiörde honum fort i cabinetet.»
Johan Nor åström.
Bellman som bokägare. Allt vad O. M. Carlander har att meddela om
Carl Michael Bellmans bibliotek är denna lilla notis (Svenska bibliotek och
ex-libris 11:699*):
Å Eichhornska bokauktionen 3/e 1891 såldes under n:r 130 en bok som
tillhört Bellman: Leti, La vie d’Elisabeth, reine d’Angleterre. La Haye 1741,
med följande ant. af E.: «le livré est le seul connu qui pörte 1’autographe de
C. M Bellman.» —
Denna Eichhorns uppgift är ägnad att förvåna, då man erinrar sig att
Bellman i sin den 6 sept. 1788 till Stockholms Rådstuvurätt ingivna och redan
den 11 sept. återkallade ansökning »om förmån af cessio bonorum» (Axel
Björkman, Bellmansforskning, Sthm 1892, s. 142 ff.) bland tillgångar upptar »Ett under
vägen varande bibliotheque som enligt den öfversända cathalogue minst
upptages till 500 B,.» Härmed avses den boksamling som testamenterats till skalden
av hans farbroder, f. d. svenske konsuln i Cadiz Jakob Martin Bellman († 1786).
Man måste med Björkman (s. 24) fråga sig: »vart har boksamlingen, värd 300
Hd Spec, tagit vägen?» Har den överhuvudtaget kommit Bellman
välbehållen till handa, vilket väl är sannolikt, så har den helt visst snart nog tagits
i mät och försålts på någon exekutiv auktion. Förteckningen från 1794 på
Bellmans lösöre (Björkman, s. 154 f.) upptar inga böcker.
En bok, som bär den otvivelaktigt äkta namnteckningen »C. M. Bellman»
mitt på titelbladet och som denne måhända ärvt av farbrodern-konsuln,
anträffade undertecknad våren 1918 vid inventeringen av de böcker, som under årens
lopp hamnat i Uddevalla museum (grundat 1861). Det var Torne V av Voltaire’s
(Euvres. Nouvelle Edition, tryckt i Dresden 1748, 8:0. Även tomerna VI
och IX av samma, med vackra gravyrer försedda edition fanns i boksamlingen.
(Jfr: Systematisk förteckning över Uddevalla Musei Bibliotek, upprättad av
Vilhelm Jacobowsky juni 1918, Uddevalla 1918, s. 36). I Torne VI var mitt på
titelbladet ett hål utskuret, där på motsvarande ställe i Torne V
namnteckningen står, och i Torne IX saknades titelblad. Sannolikt är, att även dessa,
som i övrigt äro mycket väl bibehållna, burit Bellmans namnteckning. Alla
tre volymerna äro dessutom på insidan av de gröna pappomslagen försedda
med namteckningen »O. W. v. Schmalensee 1837». De torde således ha
tillhört klädesfabrikören i Norrköping Oscar Wilhelm von Schmalensee, f. 1814,
† 1880, vars fader (†■ 1848) var postmästare i Uddevalla och vars syskon bott i
staden eller trakten långt senare. (Jfr Svenska Ättartal, VIII årg., Sthm 1892,
s. 125 ff.) Museets gåvoböcker innehålla ingen uppgift om dessa böckers
proveniens.
Utom namnteckningarna funnos inga som helst anteckningar i böckerna.
Torne V innehåller tragedierna Zayre, Alzire, L’Enfant prodigue, La Mört
de César, Mérope, VI huvudsakligen: Elements de la philosophie de Newton
IX: Semiramis, Nanine och en del smärre skrifter av växlande art. Dock är
det väl antagligt, att Bellman ägt hela upplagan, 10 tomer (de två sista tryckta
1750 och 1754), för vilkas innehåll man finner en noggrann redogörelse i G.
Bengesco, Voltaire, Bibliographie de ses oeuvres, IV (Paris 1890), s. 31 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>