Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Från Atterboms ungdomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Ruben G:son Berg
på denna punkt lämnar emellertid alls ingen upplysning om,
huruvida hon kunde ge någon annan sporre till hans diktning än den
som alltid ligger i kärlek och beundran.
Hennes sista år voro ekonomiskt mindre bekymmersamma än
väntat. Den 22 april 1808 kunde hon skriva till sonen: "Nu
gudskelof, er det odrägliga autjons sorlet förbi, det påstod i går och
förrgår, men autjonsmennen ero ej änu bortresta, autjons suinan
besteg sig till 700 Ricksdaler i Rieksgell, jag trodde ej att det skulle
gå till så mycket, ty jag har tagit undan alla handa till ett litett
hushåll som jag ej wille låta gå ifrån oss", varjämte hon behöll en
hel del minnessaker för barnens räkning, bl. a. böcker, som sonen
önskade få. Hon hade ursprungligen tänkt sig att inköpa något
litet hemman och bosätta sig där med sina småflickor, men hennes
föräldrar, det åldriga kyrkoherdeparet Kernell i Åsbo, inbjödo henne
att slå sig ned där hos dem, och hon antog naturligtvis med glädje
deras förslag. Sina nådår sålde hon till sin bror Ulric Kernell,
som sökte och fick transport till det av släkten älskade Pålsbo, och
avflyttade så fort sig göra lät. Hon var utsatt för ett förslag att
"konservera huset" på gammalt vis. I ett brev berättar hon
nämligen: "några dagar efter sedan du var bortt rest kom Bruks Patron1
med sin fru hit för att beklaga sorgen, han sade mig med en kall
min, att jag skulle gifwa mig tillfrids •— och att han hade redan
tänkt på min försörgning". För henne var naturligtvis en sådan
utväg ytterligt motbjudande, och hon fortsatte också med orden:
"Jag högacktar hans välmening — män du kan wäl knapt tro eller
tänka huru dätta skulle juda i mina öron, — och än mer swida uti
mitt hjertta, jag skulle då så snart förjeta dän, som så länge jag
lefwer jag aldrig kan förjeta, jag skulle inbilla mig att älska den
jag aldrig kunde få kärlek för — och än mer, jag skulle twinga
en att taga mig för lägenhetens skull — ack jag will icke tänka
här på, än mindre tala här om".
Länge fick icke Hedda Atterbom stanna med sina barn i
föräldrahemmet. Hon tärdes bort under svåra plågor. En liten
brevlapp av 1 maj 1809 börjar med de betecknande orden: "Dänna gång
1 Buren på Stråisnäs, som egde patronatsrätt till Åsbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
