Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Från Atterboms ungdomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Kuben G:son Berg
någon lycklig skriftställare var han icke, och den tydning av hans
ord, som onekligen ligger närmast till hands, nämligen att Atterbom
varit nära att bli förälskad omigen, är ju omöjlig att förena med
vittnesbörden från skilda håll om hans allvarliga sorg över
"Carolinas" död. Ritzell har sökt uttrycka sig elegant och diskret,
men icke lyckats, och hans ord böra väl tolkas så, att han med
tillfredsställelse förnummit av Atterboms brev, att denne icke förtär
sig av sorg över att den älskade är död, vilket Atterbom låtit
honom förstå. Ritzells yttrande i det andra brevet åsyftar
säkerligen samma, vi kunna ju säga: svärmeri som citatet ur det första
brevet.
Min övertygelse är nämligen, att den "Carolina", varom
Atterbom diktade under dessa år, var en verklig ung flicka, som dog
på vintern eller förvåren 1806, och icke ett litet barn, som dött
något av åren 1797, 1798 eller 1799. Då olika motsatta
uppfattningar hävdats, måste jag något närmare gå in på hans
kärleksdiktning, i den mån den uttryckligen hänför sig till Carolina.
Santesson har (a. a. s. 183) i kapitlet "Erotisk lyrik"
understrukit "den starkt konventionellt-litterära karaktären hos denna
Carolina-diktning" och framhållit att det saknas "samhörighet
mellan de poesier, i vilka hon framträder. Än är hon den tidigt
bortgångna ungdomsbruden, än, som i den frivola Mitt första
rendez-vous, den tillmötesgående älskarinnan". Han anser vidare, att om
hon verkligen spelat en ingripande roll i hans fantasiliv "vid denna
tidpunkt" — detta uttryck är rätt obestämt — skulle hon blivit
omnämnd i de mycket personliga breven till Hedborn, men där
finns hon bara nämnd en gång. Santesson fortsätter:
"Atterbom skriver här (28 februari 1808): "Du skall blifva mig i stället
för Lina eller Laura — och Din goda Fredrika skall jag icke heller
glömma". Någon Laura förekommer, så vitt mig är känt, icke i
Atterboms ungdomsdiktning. Det förefaller som om skalden något
lättvindigt kreerade poetiska älskarinnor." Kanske är det i stället
tolkningen av brevuttrycket, som är något lättvindig. Både Lina
och Laura voro ju traditionella namn på ’poetiska älskarinnor’, och
genom att på detta sätt sammanställa ett, som förekommit i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
