Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Från Atterboms ungdomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Ruben G:son Berg
du vilja ledsna i förtid och blifva den samma förutan. Hur vil du koma
til och lefva i Upsala? At bekika Sjustjernorne med förnöjelse och
dervid aldeles förgäta at man ännu bebor jorden, är någodt besynnerligt. Fiat
applic. — Lång väg och längre bortovarelse på Kostsamhetens plats fordrar
en god matsäck eller friska pengar — hvarföre skall man plågas öfver det
förra, om det icke kan skje, när tilgångar til det senare ännu saknas?
Detta känner Du,* säges, ait för väl, såsom en vettig yngling. Skulle du
då intet tillika arbeta uppå at få detta vett odlat til en stilla förbidan af
den tid, då möjeligheten visar sig på flera sidor?
K. Du — Öfverlägg moget sakens förehållande, så varder du finnandes
nögdare stunder. — Detta är möjeligt, bara du griper dig an —
besinnande äfven, hvad du i annor händelse gör värst emot dig sjelf — och
föreställ dig dina Föräldrars tankar häröfver — Måtte vår förhoppning vi
hafva om dig aldrig få anledning at falla.
Nog förstår du, at jag känner, som sjelf i 2 år hade fem disciplar,
huru mödosamt det är — men hvad vill man göra? — Icke önskar jag
dig detta bråkvärk, utan helre en lättare Station; men då den ej är til
hands, så måste man, såsom en medellös yngling, taga den som finns, för
födan och penningen skuld. — Du är icke den förste, som med mycken
möda måst tråka sig fram — och at vara nögd och arbetsam har ännu
aldrig skadat någon. — Gud vare lof! at dit öde ej hittils varit så svårt,
at icke du mer än många andra haft det lättare. Gör icke med
oförnöjsamhet det tyngre för dig, då hela skulden dertill blir din egen. — Yar i
Herrans namn en rask och munter Per Daniel. Min själ och sinne låt
Gud råda etc.
Kernell "hade haft sin tid så upptagen av göromål och gäster,
att han före den 8 aug. ej haft någon tid att "ens besvara ett
vanligt bref, än mindre ett af Dina, som förtjena ett bättre svar
än det ögnablick medgifver, hvilket jag dertill eger att använda".
När han nu skrev, sökte han så innerligt och förtroligt som möjligt
komma systersonen till mötes, visa honom rätt hjärtligt, hur väl
han förstod honom, men likväl föra honom upp ifrån den bittra
och tröstlösa leda, som betagit honom och som, att döma av några
Kerneils uttryck, möjligen blivit än djupare genom "Carolinas" död.
Utan rädsla för att mista sin auktoritet blottade han ett okänt,
dystert minnesskikt från sin* egen ungdom:
Din mjältsjuka oroar mig mindre än den tyckes böra oroa mig som så
hjerteligen håller af Dig; men min erfarenhet tröstar mig: En yngling med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
