Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. Viktor Johansson: Några dikter av J. G. Oxenstierna, publicerade av Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några dikter av J. G. Oxenstierna, publicerade av Leopold 161
Beskow1 tillskrivit Leopold densamma. Ehuru redan Ljunggren2
observerat rätta förhållandet, har Beskows uppgift återupptagits av
Hjertén3 och efter honom av Warburg.4
Det har väl närmast varit denna ofta återkommande
manu-skriptnöd, som förmått Leopold att då och då begagna sig av de
dikter, som Oxenstierna någon gång under år 1793 lånat honom.
Hur det tillgått med detta Mån" är ej så lätt att säga. I slutet
av nyssnämnda år krävde Oxenstierna igen "de verslapparne Kgl.
Secreteraren tog hos mig", men Leopold ville ej gärna släppa ifrån
sig "de poesier Ed. Exellence värdigats förtro mig". Beträffande
publiceringen förefaller det emellertid, som om Leopold förberett
Oxenstierna på att han, under betryggande former för anonymitetens
bevarande, ämnade rikta tidningen med några av dikterna. Första
gången, han omnämner saken, heter det nämligen (18 juni 1793):
"Af samma orsak (sjukdom) har ännu ingen ting synts i Extra Posten
af allt det gull jag hämtat ur Eders Exellences grufvor. Eders
Exellences odödliga verser ligga hemma hos mig väl inneslutna i
mina pulpet-lådor, och jag rasar öfver, at i detta mitt ängsliga
tillstånd icke ens hafva dem till genomläsning."5
Det dröjde emellertid icke så länge, innan Leopold började
utmynta guldet. Den 27 juni skriver han: "Odet öfver Tilas
öfverskickar jag i dag till Holmberg, sedan jag genom en rätt säker vän,
och med alla försigtighetsmått ändteligen lyckats at få till mig den
plundring jag gjordt af Eders Exellences Portfeuille, utan at den
derföre blifvit af någon sedd, eller förtrodd i någons händer, som
skulle kunnat gissa till författaren. Jag har någon förhoppning at,
genom detta sköna stycke, försona Almenheten med Extra Posten ..."
Några dagar senare (9 juli) fingo Extra Postens läsare ett nummer,
som endast innehöll Ode öftver Baron Samuel Olof Tilas Död. Till
1 Sv. Akad.* handlingar fr. 1796, d. 35, s. 317.
2 Sv. vitterhetens häfder, 2, s. 419 noten.
3 Fabel och anekdot, s. 212.
4 Anna Maria Lenngren, 2 upp]., s. 112; kommentaren till Sv.
vitterhetssamfundets upplaga av fru Lenngrens skrifter, s. 212.
5 Leopolds brev citeras här efter Fredluxds upplaga i Sv. författare, utg.
av Sv. vitterhetssamfundet.
11 — 2398. Samlaren 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
