Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exotism och orient i »Lycksalighetens o» 113
Schirin har i allmänhet för diktaren av Lycksalighetens ö varit
en rik skattkammare, fylld av kostbara ting’. Det är icke fråga
om något dominerande inflytande eller så pass djupgående lån, att
de österländska inslagen i sagospelet bliva kopior av motsvarande
saker i Hammers verk. därtill förfar Atterbom i regel alltför
eklektiskt, men ett stort antal detaljer, en mosaik av smådrag från
Schirin ha infogats i sagospelets skimrande byggnad. Överallt
möter man enstaka bilder och versrader därifrån, som smugit sig in
i sagospelet, frukter av en poets starka versminne eller resultatet
av ett medvetet sammanfogande, man vet icke rätt vilket. Där
äro intryck av dekorativ art, som hänföra sig till hela den
praktfulla yttre iscensättningen, där finnas bilder från en knappast mindre
dekorativ natur, fylld av Persiens djur och blommor, av rosor,
näktergalar, vindar och vällukter, växande ut till en hel poetisk
mytologi, och slutligen, sammanvävda härmed, motiv från Persiens
sägenvärld och diktning. Felidas slott, ett Aladdinspalats byggt i
luften och danat med orimlig fantasiprakt, tyckes skapat av samme
arkitekt som i Schirin låtit den persiska diktens rikspalats, Tak
Chosru, stiga mot höjden i gigantiska proportioner och
sammanfogat av det brokigaste ädelstensmaterial. Över Felidas
borg-välva sig som över Tak Chosru sju gyllne kupoler, och ett
underbart maskineri i ett av det persiska slottets gemak, glober i taket
som följa stjärnbildernas banor i kretsande rörelse, har kanske
därifrån hämtats till lycksalighetsön, fastän samma vandrande sfärer
även förekomma på ett par håll i den tyska romantikens
sagodiktning.1 I Schirin överflöda praktfulla rumsinredningar, vällustiga
divaner, doftande rökmoln ur vaser av lasur, och denna sinnes
-retande orient i Tusen och en natts stil har nog skänkt sitt inslag
åt sagospelets lysande väv. På en punkt kan man direkt fixera ett
litet lån. Hammer målar en av Schirin anordnad fest:
Aus hundert goldnen Rauchgefässen
Durchbalsamt Aloe und Ambraduft
Das Safirkleid der Morgenluft;
In Schüsseln aus dem Thone Japans perlet
Sorbet mit Moschus abgequerlet.2
Atterbom har på samma vis, när han beskriver festen efter
trädgårdsdansen, velat giva de yttre arrangemangen en viss orien-
1 Jfr L. ö I, s. 85, 165 och Schirin I, s. 84 ff.
2 Schirin I, s. 19.
8 — 23445. Samlaren 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
